Bortbytaren – Anders de la Motte

Den egensinniga kriminalinspektören Leonore Asker ser ut att ha chefskapet för Malmös grova brottsrotel inom räckhåll. Men mitt i ett högprofilerat kidnappningsfall väljer ledningen att ”befordra” henne till chef över den så kallade Avdelningen för förlorade själar, en enhet för udda utredningsärenden i polishusets källare.

Trots förödmjukelsen dras Asker in i ett av de egendomliga fallen. Någon placerar ut små olycksbådande figurer i ett modelljärnvägslandskap och en av dem visar sig föreställa den kidnappade kvinnan.

Fallets kopplingar till det gömda och förfallna får Asker att kontakta Martin Hill, lektor i arkitektur med ett intresse för urban exploration. Snart misstänker Asker och Hill att bortom det till synes banala ruvar en ovanlig sorts ondska.

Kommentar:
Anders de la Motte är mannen bakom den fantastiska årstidskvartetten: Slutet på sommaren, Höstdåd, Vintereld och Våroffer. Och ni vet hur det är – förväntningarna är skyhöga när en favoritförfattare släpper nytt, och det är inte alltid förväntningarna kan infrias.

Jag har gått och sugit på Bortbytaren länge – den var mitt enda inplanerade inköp under Bokmässan, men jag kom hem med allt annat utom den. Jag lyckades missa alla signeringstillfällen och då kändes det ju lite onödigt att släpa den hela vägen från Göteborg. Och sen har jag suttit och väntat på att Storytel skulle släppa e-boken – bra böcker vill jag inte ha som enbart ljudbok – så det tog sin lilla tid. Men det var värt väntan.

Bortbytaren är otroooligt spännande! Den bortglömda utredningsavdelningen i källaren, där kan man väl lätt dra paralleller med Jussi Adler Olsens Avdelning Q, men det är absolut ingen blek kopia. Jag gillar de karaktärer som växer fram, med Leo Asker i spetsen, och jag ser med spänning fram emot att följa dem vidare.

Själva handlingen, försvinnandet, och de upptäckter som görs i samband med utredningen ger mig rysningar. Stora delar av handlingen utspelar sig under jord, i bortglömda och gömda bunkersystem som framkallar klaustrofobi bara av att läsa om dem. Jag minns hur vi som barn smet in i militärens övergivna men ännu ej förseglade skyddsrum ute i skogarna, jag hade hjärtklappning hela tiden och var alltid den som höll mig närmast utgången och friheten, bara utifall att. Samma klaustrofobiska känsla är med mig hela tiden när jag läser.

Det är också en mycket välkonstruerad historia, och som sagt är både miljöer och karaktärer skickligt uppbyggda. Pulsen är hög och spänningen är på topp, precis som det ska vara, och det finns hela tiden en ton av humor och en berättarglädje som ger den där extra lilla pricken över i. Det här är kort sagt en helt komplett spänningsroman som du inte får missa. Jag har fortfarande rysningar.

Fakta:
Förlag: Forum
Antal sidor: 496
Utgivningsår: 2022