Glasmannen – Anders de la Motte

Kriminalinspektör Leo Asker har just funnit sig till rätta som chef för Avdelningen för förlorade själar då hennes far hör av sig, efter år av tystnad. En kropp har hittats vid hans gård, polisen är honom i hälarna och han kräver Leos hjälp. Men är pappan så oskyldig som han hävdar eller försöker han återigen fånga Leo i sitt nät?

Samtidigt flyttar Martin Hill till ett avskilt gods för att skriva företagsledaren Gunnar Irvings biografi, lockad av att de mytomspunna ägorna rymmer en privat ö med ett övergivet stjärnobservatorium. Snart upptäcker Hill att trakten har fler berättelser – om mystiska ljussken och illa tilltygade kroppar. Medan Asker och Hill nystar i virrvarret av trådar stiger Glasmannen upp ur det mörker från vilket ingen återvänder. Ingen utom han.

Kommentar:
Glasmannen är andra delen i Asker-serien, och precis som föregångaren Bortbytaren är det spänning av högsta klass. Det tar fart redan i prologen, som är otrooooligt spännande och pulshöjande. Om det är någon som har kläm på det där med att fånga läsaren från start så är det Anders de la Motte. Och när man väl fastnat så går det inte att sluta läsa.

Det finns många element som gör det här till en sjusärdeles bra historia. En förmögen familj som man inte riktigt får grepp om, en handling som touchar både det övernaturliga och UFO-världen, en isolerad och otillgänglig ö som döljer hemligheter, ett okänt tunnelsystem, och banbrytande medicinsk forskning. Det vilar en mystik över hela handlingen som gör att det pirrar lite extra. Det här med att skapa en speciell stämning är en annan av de la Mottes styrkor.

Leo Asker och Martin Hill är en duo som kompletterar varandra, och de försöker lägga pusslet från olika håll. Leos komplexa relation till sin pappa utvecklas också, men den blir inte mindre komplex. Jag är riktigt nyfiken på hur Prepper-Per och Leo matchas mot varandra i nästa del.

Fakta:
Förlag: Forum
Antal sidor: 350
Utgivningsår: 2023