Brinn mig en sol – Christoffer Carlsson

I februari 1986 sker det första mordet i byn Tiarp på Nyårsåsen utanför Halmstad. För polisen Sven och hans son Vidar blir det en avgörande tid. Landet är i chock efter mordet på Olof Palme. Medan Vidar söker sin väg mot vuxenlivet, tvingas Sven in i mörkret på Nyårsåsen för att jaga Tiarpsmannen: Vem är han? Vem blir hans nästa offer? Och vem är författaren som långt senare återger historien – varför skriver han?

Kommentar:
Ni vet ibland när man läser något alldeles extra, det kan vara en formulering utöver det vanliga eller en snygg vändning på ett händelseförlopp, och det går en rysning genom hela kroppen och håret på armarna reser sig? Så känns det under läsningen av Brinn mig en sol HELA TIDEN! Det här är helt sinnessjukt bra.

Det här är en berättelse att hetsläsa, att sluka, och samtidigt vill jag inget annat än läsa långsamt så att den räcker länge. Men det gick ju inte. Jag kunde inte lägga boken ifrån mig.

När jag läser går tankarna till Peter Englunds Söndagsvägen, hur han tog true crime och gjorde det till en skönlitterär läsupplevelse, och skildrade samtidigt en bild av Sverige och samhället 1965. Här förädlar Christoffer Carlsson kriminalromanen på samma sätt. Rent språkligt är det en njutning att läsa, men det är också ett tidsdokument över ett Sverige efter Palmemordet som gör att det känns äkta och nästan dokumentärt. Att allt har hänt, på riktigt.

Att det är välskrivet har jag redan sagt. Det finns både en nerv och en ömsinthet som löper genom hela berättelsen. Det är lågmält och nära, samtidigt som berättelsen hela tiden dallrar av spänning och det underliggande mörkret. Rasande snyggt och elegant!

Fakta:
Förlag: Albert Bonniers förlag
Antal sidor: 350
Utgivningsår: 2021