Stormberget – Liza Marklund

Mitt under midsommarfirandet i Stenträsk flyter en kropp upp ur Kallmyren. Man utgår från att det är Wiking Stormbergs drunknade hustru som äntligen har hittas. Men Wiking vet, av uppenbara skäl, att så inte är fallet.

Och människan i myren visar sig vara en man, och han har inte drunknat. Hans kropp har varit fäst mot myrens botten med en påle genom hjärtat, likt en vampyr.

För Wiking innebär fyndet en svindlade resa bakåt i hans egen familjehistoria. Till slut vet han inte vad som är sanning och vad som är lögn, vem som egentligen är vad eller vem han själv är.

Kommentar:
Stormberget är den avslutande delen i Liza Marklunds Stenträsktrilogi, efter Polcirkeln och Kallmyren. Nu knyts säcken ihop, och det på ett riktigt bra sätt. Liza Marklund har aldrig varit bättre.

Alla tre delarna är väldigt bra, både vad gäller karaktärer och miljöer, och inte minst i de olika spänningsmomenten. Dåtid varvas med nutid, liksom perspektiven, och vad som hände i det förflutna sänder svallvågor in i nutiden.

Jag gillar också när verkligheten blandar sig in i fiktionen, som till exempel Vietaskuppen och Messaure.

Det blir ett bra avslut, och med en föredömlig epilog som berättar vad som hände sedan. Nu är jag nyfiken på vad Marklund kommer att skriva härnäst!

Fakta:
Förlag: Piratförlaget
Antal sidor: 335
Utgivningsår: 2023