Ristmärken – Johan Theorin

Polisinspektör Tilda Davidsson är höggravid när hon går in för att hjälpa en knivhuggen kollega i den mörka kustgården på norra Öland. På övervåningen hittar hon ett äldre par, döda i en dubbelsäng.
Tildas gamle släkting Gerlof minns att den isolerade gården ligger intill ett av andra världskrigets mest hemliga försvarsprojekt. Gradvis förstår Gerlof att de gåtfulla dödsfall som drabbade soldaterna inte är glömda och att en mördare från det förgångna fortfarande går lös.

Kommentar:
Ristmärken är den sjätte romanen i Ölandssviten, och den andra sedan ”omstarten” med Benvittring. Både i den och här i Ristmärken är det numera polisinspektör Tilda Davidsson som har huvudrollen, med sin gamle släkting Gerlof som en i allra högsta grad delaktig sidekick i utredningsarbetet.

Jag är inte så superförtjust i Gerlof, och jag har inte heller fastnat för Tilda. Det är läsvärt, men jag saknar det mystiska och magiska jag föll för i de första delarna. Det här är mer deckare av standardsnitt, inget att direkt klaga på men heller inget som får mig att jubla högt.

Den stora behållningen här är allt jag fick lära mig om Föralinjen – tänk att man ville gräva ett dike genom Öland för att kunna skapa översvämning om ryssen kom. Helt galet.

Fakta:
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 400
Utgivningsår: 2023