Albinon – Pascal Engman och Johannes Selåker

Vattenfestivalen 1997. Polisen Tomas Wolf har tagit sina barn på en båttävling i Stockholm när ett lik flyter upp framför åskådarnas ögon. På den döde upptäcks en halvt bortskrapad tatuering som Tomas vagt känner igen från sin tid som FN-soldat på Balkan. Samtidigt tar journalisten Vera Berg emot en automatkarbin på en ödslig parkeringsplats i Malmö. Hon ska visa för läsarna hur lätt det är att köpa vapen. Affären för henne vidare till de kriminella MC-gäng hon tidigare haft kontakt med. Från varsitt håll nystar Tomas och Vera i en härva som leder mot ett uppblossande krig mellan juggemaffian och MC-gängen. 

Kommentar:
Albinon är fjärde delen i serien Skymningsland, efter Till minne av en mördare, Skammens väg, och Nomaden). Och om ni har följt med i den här serien så vet ni att det är underhållande och tempofylld spänning, och Albinon är inget undantag.

Den här gången handlar det om MC-gäng och juggemaffia, och det blir kanske lite fel att prata om nostalgiskt skimmer i samma veva men lite så blir det ändå. Jag minns hur det var på den tiden när MC-gängen växte fram och etablerade sig i något industriområde och alla runt omkring blev livrädda. Numera har knuttegängen, i alla fall i min värld, förflyttat sig till det där facket för saker man inte tänker på särskilt ofta.

Albinon är som sagt spännande läsning, och jag gillar verkligen att följa Tomas och Vera samt hela 90-talsandan. Den här gången fastnar jag dock inte lika mycket i berättelsen, men det beror enbart på mig. Jag tycker att gängkrig och organiserad brottslighet är rätt trist att läsa om så jag zonade nog ut här och var.

Men här händer även andra spännande grejer, både för Tomas och Vera, som verkligen får mig att se fram emot fortsättningen!

Fakta:
Förlag: Forum
Antal sidor: 415
Utgivningsår: 2025