Grim – Sara Bergmark Elfgren

Artonåriga Kasper har gått igenom en svår tid, men nu har han fått sitt drömjobb på nöjesfältet Gröna Lund. Där möter han Iris som lär honom hur man skrämmer skiten ur spökhusets besökare.

Trettio år tidigare, i åttiotalets Stockholm, förändras livet för sextonåriga Håkan när han lär känna Grim. De lever och andas musik och har stora planer för sitt death metal-band. Allt går i kras när Grim dör, och Håkan lägger ner bandet.

Vad var det egentligen som hände? Kasper, som är Håkans son, försöker ta reda på det. Tillsammans med Iris nystar han i de myter som omger bandet och hans pappas bästa vän. Grim, som dog så ung, helt oförklarligt. Vem var han? Och varför visar han sig i Kaspers drömmar?

Kommentar:
Det är länge sedan jag räknades till målgruppen ”unga vuxna”, men det spelar ingen roll. Inte när Sara Bergmark Elfgren är författaren. Jag känner mig alltid hemma i hennes romaner.

Jag är inte något fan av death metal, men den scenen och hela skildringen av 80-talet känns tonsäkert och träffsäkert skildrad. Historien varvas med påhittade tidningsintervjuer och forumdiskussioner som bidrar till känslan av att det är på riktigt. Lika träffsäker är nutidsskildringen av Kaspers tillvaro, sommarjobbet i spökhuset på Gröna Lund, hans psykiska mående och besattheten av att ta reda på vad som hände Grim, pappans bästa vän som dog ung och vars namn Kasper bär. Och inte minst den extra kryddan av allt det ockulta och övernaturliga.

Jag tänker också att det är en äkta och trovärdig skildring av psykisk ohälsa, av depressionen som slår sina klor, och hur svårt det är för omgivningen att se och förstå. Kanske den här berättelsen kan hjälpa till att skapa förståelse hos de som står på utsidan och en känsla av ”du är inte ensam” hos den som är drabbad.

Jag blir helt uppslukad av den här historien. Den skrämmer mig, den berör och den är helt enkelt fantastisk.

Se också Norra Latin.

Fakta:
Förlag: Raben & Sjögren
Antal sidor: 463
Utgivningsår: 2021