Jag fann dig – Lisa Jewell

I Surrey inser tjugoettåriga Lily att hennes man har försvunnit. De har endast varit gifta i tre veckor och när han en dag inte kommer hem från jobbet känner hon sig fast i ett nytt land där hon inte känner någon. Och när hon inte tror att något kan bli värre meddelar polisen henne att hennes man aldrig ens har existerat.
Jag vet inte med er, men om jag skulle hitta en förvirrad man med minnesförlust på stranden utanför mitt hus, så skulle jag nog ringa 112 och be om hjälp. Men det gör inte Alice.
Hon bjuder in mannen till sitt hem, låter honom flytta in, gulla med hennes barn, döper honom till Frank och köper kalsonger åt honom. Och när han börjar minnas vissa saker, som att han kanske dödat någon, inte heller då ringer varningsklockorna utan då bjuder hon istället in honom i sängkammaren.
Jag tycker det är jättejättekonstigt. Jag tycker också det är jättejättekonstigt att två män beter sig väldigt illa, okej den ena bra mycket mer illa än den andre, men den ena mannen går helt fri. Ingen i boken tycker att han gör något fel? Hallå? Är det bara jag som reagerar?
Andra som bloggat om boken är Och dagarna går , Nilmas bokhylla och Enligt O.
Har några böcker av Lisa Jewell i bokhyllan, men de blir aldrig lästa.