Anna Karjala – Per Moritz Stenborg

1983. I sömniga Silvernäs inträffar två händelser som slår omkull polisintendent Erland Hjorts fredade vardag. En kvinna hänger sig och en avhuggen hand hittas utanför en lada. Från Stockholm kommer förstärkning i form av kriminalinspektörerna Markovic och Ljung. Vad har den döda kvinnans syster Anna Karjala för dunkla hemligheter? Och vad håller de långhåriga tonårskillarna i byn på med, satansdyrkan? Stillheten byts mot ett alltmer stegrat förlopp då Hjort inleder ett förhållande med Anna Karjala, och ytterligare en styckad del av en människa hittas.

Kommentar:
Mitt i julmyset bredvid tindrande julgran så läser jag Anna Karjala. Kontrasten är slående och jag undrar mer än en gång vad jag egentligen håller på med. Fram med julfeelgooden istället. Men det går inte att slita sig, jag är helt fast i den mörka, mörka Anna Karjala.

Förutom att det är otroligt spännande så är det ruggigt obehagligt. Döden är påtaglig, mörkret och ondskan vilar överallt i bygden. Man vet precis hur de här isolerade glesbygdssamhällena ser ut och fungerar, de förfallna gårdarna, de udda figurerna, de trasiga själarna. Allt är väldigt äkta och på riktigt – men samtidigt är det som att historien utspelar sig i en helt egen, avgränsad värld.

Jag tycker också om språket, som är lika kliniskt och korthugget som det är drömlikt och med fina formuleringar. Det böljar och växlar. Liksom historien i sig. Man kanske skulle kunna kalla det för spretigt, men på något sätt blir den där spretigheten en form.

Det blir i alla fall ett mörkt stycke norrlands noir, som du aldrig upplevt förut.

Fakta:
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 230
Utgivningsår: 2025