Sjuka själar – Kristina Ohlsson
Lukas försvinner några dagar innan han ska ta studenten. Tre veckor senare hittas han medvetslös med stora skador. Ingen förstår vad som hänt honom. Inte ens han själv. Det enda han och alla andra vet är att ytterligare två personer försvunnit på samma sätt. Men Lukas är den enda som har kommit tillbaka.
Tio år senare återvänder han till sitt föräldrahem, plågad av ovissheten om vem som en gång förstörde hans liv. På andra sidan gatan bor en man som aldrig förlikat sig med att han inte fick veta vad som hände hans dotter Fanny. Och som tror att Lukas har svaret.
Samtidigt flyttar Anna och David in i den gamla prästgården. Här ska de börja sitt nya liv. Men huset väcker stark oro hos Anna. När hon senare hittar ett järnkors nedgrävt i trädgården förstår hon att det finns någon som vill dem illa. Riktigt illa. Anna försöker vettskrämd rädda både sig själv och David. Men är det redan för sent?
Kommentar:
Januari är en bra månad att beta av hyllvärmare på, i väntan på vårfloden av nya böcker som kommer. Sjuka själar är en sådan bok som blivit liggande länge, utan någon egentligen anledning. Jag gillar skräck, och jag gillar Kristina Ohlsson.
Sjuka själar blir nästan en blandning av skräck och deckare, det sker oförklariga och övernaturliga händelser, men är det så att det finns en naturlig förklaring till det som händer? Spänningen är på topp, det är riktigt ruggigt på sina håll, men tyvärr tycker jag att det tappar på slutet. Jag får inte ihop säcken, det blir för långsökt och ologiskt. Så jag är inte riktigt överens med hur det hela slutar. Det började bra – men blev till en liten besvikelse.
Fakta:
Förlag: Piratförlaget
Antal sidor: 380
Utgivningsår: 2016