Äppelmannen – Anne Mette Hancock

En pojke har försvunnit spårlöst från sin skola och journalisten Heloise Kaldan beger sig till platsen för att ta reda på vad som har hänt. På skolgården möter hon sin vän Erik Schäfer som har hand om fallet. Ingen vet vad som hänt pojken men plötsligt dyker hans telefon upp. Det visar sig att han är besatt av pareidoli, det psykologiska fenomen som gör att man ser bilder av ansikten i slumpmässiga föremål. I pojkens telefon hittar de ett fotografi som fångar deras uppmärksamhet, en ladugårdsdörr som liknar ett ansikte. Kan det vara där pojken befinner sig?

Heloise beordras att släppa artikeln hon skriver på, en kontroversiell utredning av soldater med posttraumatiskt stressyndrom, för att istället rapportera om den försvunna pojken. När fallet börjar peka i riktning mot de traumatiserade soldaterna behöver Erik Heloises hjälp att lösa gåtan.

Kommentar:
Jag var riktigt förtjust i Anne Mette Hancocks debutroman Likblomman, som var en välskriven och oförutsägbar spänningsroman. Äppelmannen är andra delen i serien med journalisten Heloise Kaldan och polisen Erik Schäfer i huvudrollerna. Ett omaka par som fungerar väldigt bra ihop, och fortsätter att komplettera varandra här i Äppelmannen.

Och Äppelmannen är grymt bra, smart och överraskande skriven, och till och med ännu bättre än Likblomman. Förutom att det är en spännande och oförutsägbar handling så skriver Hancock så levande med välformulerade beskrivningar av människor och miljöer. Här och var dyker det upp snygga formuleringar med en touch av humor som man gärna läser om två gånger för att de är så målande.

Grymt bra som sagt, och jag ser fram emot att läsa nästa del i serien.

Fakta:
Originaltitel: Mercedes-snittet
Förag: LB Förlag
Antal sidor: 301
Utgivningsår: 2021