Ödesmark – Stina Jackson
Vårvintern håller sitt grepp om Ödesmark, den lilla byn utanför Arvidsjaur. Flera av gårdarna är övergivna, lämnade åt ett långsamt förfall. I ett av husen bor Liv med sin gamla pappa Vidar och tonårssonen Simon. De utgör en säregen familj, Liv känner grannarnas blickar, på samma sätt som hon känner kundernas stirrande när hon jobbar kvällsskift på bensinmacken.
Alla tycks fråga sig varför Liv har stannat med sin pappa, vad som håller henne kvar i detta bortglömda hörn av Lappland. Människor pratar om Vidars förmögenhet, om hur rik han borde vara efter alla sina skogsaffärer och vilket lätt villebråd familjen är…
Kommentar:
Stina Jacksons debutroman Silvervägen blev hyllad, prisad och omskriven när den kom ut 2018. Även jag älskade den karga, melankoliska stämning som vilade över berättelsen. Ödesmark har legat i bokhyllan ett tag, väntat på att bli läst, men jag har nog dragit mig för att göra det av rädsla för att bli besviken. Det där med förväntningar är alltid knepigt. Men jag blev inte det minsta besviken. Ödesmark är minst lika lysande som Silvervägen.
De norrbottniska glesbygdsmiljöerna är välskildrade, med sina ödegårdar och folket som blev kvar. Inte valde att stanna, utan bara blev kvar. Det är glesbygdsmisär, inte glesbygdsromantik. Jag tycker det finns släktskap till amerikanska country noir som Daniel Woodrells En helvetes vinter, men istället för det bortglömda Amerika har vi det bortglömda Sverige.
Det finns en vemodig vilsenhet som omsluter hela berättelsen. Den går igen i både miljöer och karaktärer. Historien är långsamt berättad, det är mörkt och olycksbådande. Spänningen smyger sig på snarare än höjer pulsen, och det är lika mycket ett familjedrama som spänningsroman.
Ödesmark är en av de nominerade till Årets bok 2020, och det är inte omöjligt att Stina Jackson tar hem priset även i år.
Fakta:
Förlag: Albert Bonniers förlag
Antal sidor: 454
Utgivningsår: 2020