Pojkarna och de ensamma poliserna – Katia Wagner
En dag är de där. Unga killar som lever på gatan och sover utomhus, mitt i Stockholm. Poliserna Christian Frödén och Mikael Lins bestämmer sig för att lära känna pojkarna. Vilka är de? Varför har de hamnat här?En kort tid senare grips elvaåriga Amin på Malmö Central. Videon på det uppmärksammade vaktingripandet sprids över hela landet. Alla pratar om de utsatta pojkarna. Tills en dag då de plötsligt utmålas som ett hot mot Sverige.
Kommentar:
Pojkarna och de ensamma poliserna är en stark och högaktuell reportagebok som bränner när jag läser. Det handlar om den växande skara pojkar och unga män som lever sina liv på Stockholms gator. Hundratals tonåringar som sover på parkbänkar och råkar ut för människohandel eller fastnar i drogmissbruk och kriminalitet. De är både offer och förövare.
I centrum står två poliser som i princip ensamma försöker hantera de här pojkarna. Skjutsar dem till HVB-hem, till avgiftning, till socialtjänst. Pratar med dem, vinner deras förtroende, ser dem. De förebygger brott och gör ett fantastiskt jobb – men många av deras poliskollegor ser ner på dem och ger konstanta gliringar och tycker att det dom håller på med inte är riktigt polisarbete. Den jargong och det bemötande de får på sin arbetsplats är under all kritik och att det tillåts fortgå är obegripligt. Vad är det för ledning?
I centrum står också några av de här pojkarna som vi får följa lite närmare, med ursprung i Afghanistan och Marocko. En av dem är Amin, som många av oss säkert minns från ingripandet på Malmö central. Katia Wagner har följt dem, och poliserna, under ett par års tid och resultatet är en mycket stark och välskriven reportagebok som jag önskar att många läser.
Känslorna under läsningen är många. Frustration, ilska och hopplöshet. Men det finns ljusglimtar. I de människor som engagerar sig. I de pojkar som lyckas vända sin situation. Men jag konstaterar också att än finns mycket kvar att göra och många problem att komma över.
Fakta:
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 264
Utgivningsår: 2017
Den här boken är jag nyfiken på. Möter också på de här pojkarna i mitt jobb (socialtjänst) och det är oerhört komplicerat, på så många plan, att hjälpa dem. Det var ju länge sedan vi senast hade gatubarn i Sverige så samhället och lagstiftningen har inte riktigt hängt med tycker jag…
Nej det är inte en enkel fråga med någon enkel lösning.. och ingen som riktigt vill ta ansvaret. Men läs boken, den är riktigt bra.
Den här boken har jag beställt och skall läsa så snart jag hinner. Samhället verkar stå handfallet när det gäller den här situationen som uppstått med gatubarn, det skall bli intressant att läsa författarens perspektiv.
Den här boken har jag beställt och skall läsa så snart jag hinner. Samhället verkar stå handfallet när det gäller den här situationen som uppstått med gatubarn, det skall bli intressant att läsa författarens perspektiv.