Inga kelgrisar, inga styvbarn – Cia Sigesgård

Ett typiskt hyreshus. En trappuppgång med fyra lägenheter. På utsidan liknar det gula tegelstenshuset en folkhemsidyll, men innanför väggarna lurar ondskan.
 
Astrid har alltid vetat att det var något fel på hennes son. Ingen trodde henne. De sade att hon var en dålig mor. Att det var henne det var fel på. Men ingen visste det som Astrid visste. För de hemliga gästerna som plötsligt börjar dyka upp kan hon berätta sanningen om vad som hände Caroline och de andra.
 
Någon gör inbrott i Annas lägenhet. Ingen tror henne. De säger att hon inbillar sig. Anna har ju alltid varit annorlunda. Speciell, som Kristoffer sade. En enda person tar henne på allvar.
 
Kommentar:

En folkhemsrysare är undertiteln på den här rysligt vidriga historien av Cia Sigesgård.Och det är verkligen något av det allra äckligaste jag läst. Till och med mer kväljningsframkallande än Alex Marwoods Granne med döden.

Här raserar verkligen folkhemmet, det ruttnar inifrån och som läsare får vi följa med i förruttnelsen och vidrigheterna. Det är misshandel, övergrepp, mord, och inte minst råttor. Men det är trots allt inte en totalt svart historia. Här finns också medmänsklighet, värme och humor mitt i eländet. 
 
Det är inte en bok för dig som är lättäcklad, men trots äcklet är den svår att motstå. Det finns ett driv i berättelsen och en krypande och smygande stämning som höll mig fast i ett hårt grepp. Jag sträckläste och kämpade mot kväljningarna. Jag mår faktiskt ännu lite illa, känner mig än mer övertygad om att aldrig igen bo i lägenhet, och känner just nu ett starkt behov av att gå och städa…
 
Fakta:
Förlag: Kalla Kulor
Antal sidor: 392
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Det stod en främling i hallen.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Lottens bokblogg och Mettes pocketblogg.