I löööv tegelstenar

Jag hittade en utmaning hos Litteraturkvalster & småtankar som handlar om tegelstenar:
1) Visa de fem tjockaste böckerna ur bokhyllan som du har läst
2) Visa de två tjockaste böckerna ur bokhyllan som du inte har läst
 
En utmaning i min smak! Jag älskar tegelstenar. Finns det något bättre? Jag förstår inte den där rädslan/ogillandet som en del har inför tjocka böcker. Om en bok är bra, kan den då ha för många sidor? Svår att hålla i, ja. Jobbig att läsa, nej. 
 
För att klassas som tegelsten tycker jag nog att en bok bör ha 700-800 sidor. Då är den härligt maffig. I min bokhylla samsas gott om tjockisar. Här kommer fem av de fetaste och bästa:
 
Det här är sjätte boken i Diana Gabaldons episka Outlanderserie. Alla böcker håller ungefär samma viktklass men med 1279 sidor tror jag att det här är den tjockaste. Sju delar finns det totalt och jag har läst dem minst två gånger. Bok ett, Främlingen, har jag nog läst en fyra-fem gånger. När jag läste ut den första gången började jag direkt om från sidan ett igen. Så bra var den. Bok åtta kommer i höst, gissa om jag är pepp!
 
En av mina favoritböcker som jag läst både på svenska och engelska. Den är magnifik, 1048 sidor storslagenhet, och innehåller en av mina favoritkaraktärer: Scarlett O´Hara.
 
En 1077 sidor lång roman om ett kyrkbygge låter kanske inte så upphetsande men det är en av de bästa böcker jag läst. Den innehåller allt. Allt. Här finns spänning, intriger, storpolitik, krig, kärlek, sex, våld och massor av historiska fakta, vilket gör boken till en komplett läsupplevelse.
 
Här har vi 960 sidor klaustrofobisk spänning. Jag är svag för böcker som utspelar sig på isolerade platser, och en mer isolerad plats än packisen utanför King Williams Island är svår att tänka sig.
 
Första delen av sex om familjen Bonner, en episk släktsaga att svepas med i. Inspirerad av Gabaldon, men står stadigt på egna ben. Alla böcker är ungefär lika tjocka, den här mäter 876 sidor.
 
Så var det olästa tjockisar. Där har jag två som jag är otrooooligt sugen på, men har inte kommit mig för att börja läsa dem. Tjocka böcker kräver speciella tillfällen, när man vet att man har många timmars ostört läsande framför sig (dvs semester, julledigt…)
 
Joyce Carol Oates Blonde har jag haft i läshögen i tre år tror jag, men den är fortfarande oläst. Jag vet inte riktigt varför de 862 sidorna får vänta hela tiden. Jag är helt övertygad om att den är bra.
 
Ken Folletts Världens vinter ska jag sätta tänderna i så fort min semester börjar. Jag tyckte mycket om första delen, den 887 sidor tjocka Giganternas fall. Episka, storslagna, historiska läsäventyr är min grej.