Turning Forty – Mike Gayle

Publicerad av

Matt Beckford är på topp. Han har en snygg fru, Lauren, en Porsche i garaget, och han flyger fram och tillbaka över hela världen i sitt välbetalda IT-chefsjobb. Det enda han saknar är ett eget trädgårdsskjul, något som varje vuxen man som är tillfreds med sig själv förtjänar. Och det är dags nu. Vid trettionio år är han äntligen mogen för det där skjulet. 

Men så säger Lauren att hon vill skiljas, och det sätter igång en serie händelser som leder till att Matt tvingas flytta hem till pojkrummet hos mamma och pappa i Birmingham. Ensam, pank, arbetslös. Inte alls så han hade planerat att fira sin 40-års dag.

Men Matt har en plan B. En plan som involverar hans gamla av/på-flickvän Ginny. Klart att deras gamla löfte ännu borde gälla, att de skulle bli ihop om de båda var singel vid 30. Spelar roll att de inte träffats på sex år?

Om namnet Matt Beckford klingar bekant så kanske ni tidigare läst Turning Thirty (Konsten att fylla 30). Men nu har det alltså gått tio år och 40-strecket närmar sig.
 
Och som alltid kan man lita på Mike Gayle. Det här är smart och roligt, ja faktiskt helt briljant. Matt är en underbar karaktär. Man hejar på honom. Man lider med honom. Och man tar fram skämskudden när hans mamma fixar honom en ”play date”. Men framför allt känner man med honom, när livet vänts upp och ner, när han inte riktigt vet vart han är på väg, och världen runt omkring honom fortsätter snurra på. Och man skrattar, högt och ofta.
 
Matts föräldrar är också helt underbara karaktärer. Trovärdiga och sådär lite lagom skruvade. Mike Gayle har än en gång skapat en pärla! (Och helt tidsmässigt perfekt för mig som är 39…) Läs den, men läs först Turning Thirty / Konsten att fylla 30. (Läs också Min legendariska flickvän och Konsten att vara ungkarl. Lad-lit när det är som allra bäst!) 
 
Fakta:
Förlag: Hodder & Stoughton
Antal sidor: 386
Utgivningsår: 2013
Första meningen: Wiping my hand against the steamed-up window of the taxi I press my nose against the cold glass to get a better look at the worn but sturdy facade of my destination: 88 Hampton Street, the three-bed Victorian terrace that my parents have called home for over forty years.
 
Finns på Bokus och Adlibris.