Vredens tid – Stefan Tegenfalk

En septembermorgon 2004 frontalkrockar två bilar på en glest trafikerad riksväg. Kollisionen är våldsam. Tioåriga Cecilia slungas ut genom rutan och är död innan hon slår i marken. Fem år senare får kriminalkommissarie Walter Gröhn ett förbryllande fall på sitt bord – en död taxichaufför och en förövare som inte har en aning om varför han begått brottet. Det första mordet följs av fler, alla lika brutala, och alla till synes lika oförklarliga.

Tillsammans med den begåvade praktikanten Jonna de Brugge från Rikspolisstyrelsens särskilda utredningsenhet börjar Walter nysta i trådar som leder både bakåt i tiden och rakt in i det svenska rättssystemets hjärta. Sanningen de närmar sig är lika osannolik som fruktansvärd och när Walter fråntas fallet ställs allting på sin spets. Snart tvingas han in i ett spel med både sin egen och Jonnas framtid som insats.

Kommentar:
Vredens tid är första delen i en planerad trilogi om kriminialkommisarie Walter Gröhn och praktikanten Jonna de Brugge från RSU. Det är också Stefan Tegenfalks debutroman, och vilken bra debut det är!

Det finns mycket som är bra med den här deckaren. Först och främst känns den ny och fräsch och inte som något man läst hundra gånger förut. Intrigen är klurig och originell, och polisernas och åklagarnas arbete känns trovärdigt. Jag gillar också dialogen, och jag tycker om huvudpersonerna Walter och Jonna.

Slutet är jag inte helt nöjd med, språket blir slarvigare och det känns som att författaren har så bråttom att bli färdig så jag inte riktigt hänger med i svängarna. Det blir lite rörigt och det är för många lösa trådar kvar i slutet. Men, jag hoppas att de trådarna knyts ihop i nästa del. Jag kommer defintivit att läsa de två följande böckerna i serien, det här gav mersmak!

Fakta:
Förlag: Massolit Förlag
Antal sidor: 406
Utgivningsår: 2010
Första meningen: Armbandsklockans glas var sprucket och urverket hade stannat på elva minuter över fem.