Fångarnas kör

Författare: Fateme Behros
Förlag: Natur och Kultur
Antal sidor: 351
Utgivningsår: 2002

Den unga Shabtab längtar bort från förtrycket i ayatollornas Iran. Hon tackar därför ja till att gifta sig med en landsman som bor i Sverige, trots att de aldrig har träffats. Hon hoppas på kärlek, men när hon väl är på plats i Uppsala visar det sig att mannen vill ha en undergiven traditionell iransk hustru och hushållerska.

Den svenska friheten ter sig så småningom både främmande och lockande för Shabtab, och konflikten inom henne djupnar i takt med att äktenskapet blir allt mer omöjligt att uthärda.

Kommentar:
Den här boken handlar om mötet mellan två kulturer, och de skillnader och likheter som finns där. Huvudpersonen Shabtab söker sig själv, och kärleken, och det skildras både med humor och sorg. Särskilt träffsäkra känns diskussionerna mellan invandrarna på svenskagrupperna, när de pratar om Sverige och svenskarna. Skillnader som att i Sverige sätter man sig inte bredvid någon annan på bussen, man sätter sig på en tom rad istället. Och muslimska män som har två fruar, är det annorlunda än den europeiske mannen som har en fru och en älskarinna? Och att man pratar så mycket om sex i det här landet.

En alldeles naturlig företeelse som har förvandlats till en tom materiell grej som måste fyllas och framkallas på olika sätt för att underhålla människorna. Det är som om man jämt skulle prata om hur man ska äta mat för att bli mätt. Samtidigt som man oroar sig för att inte bli mätt och inte nå målet, tar det hela nöjet ifrån en och gör att man inte klarar av att äta.

Men boken är förstås inte bara rolig utan den innehåller allvarligare och sorgligare saker också. Boken är lättläst och känns trovärdig. Jag tycker det är imponerande att Fateme Behros som kom till Sverige 1983 lyckas skriva så pass bra på svenska som trots allt inte är hennes modersmål.