Lucia är död – Katarina Wennstam

I ett snöbeklätt Stockholm i december 1897, pulsar Fredrika mot sin nyöppnade detektivbyrå på Södermalm. Edit har lämnat ett tungt år bakom sig, och fått en nystart som retuschös i en fotoateljé. Hela staden förbereder sig inför den stundande julen.
Men Lucianatten är kall och hård trots alla tända ljus. När en ung kvinna från Dalarna, inrest till huvudstaden för att arbeta, försvinner spårlöst blir det en kamp mot klockan för att finna henne. Fredrika och de andra kvinnorna på Krukmakargatan anar att det ligger mer bakom försvinnandet än detektivkonstaplarna tror. Sökandet efter den försvunna dalkullan leder dem till mörka hemligheter, brustna löften och ond bråd död.
Kommentar:
Lucia är död är den tredje delen i serien Sekelskiftesmorden (efter Döda kvinnor förlåter inte och Död mans kvinna), och det är en serie som jag är väldigt förtjust i.
Jag tycker om att följa de här kvinnorna, Olga, Edit, Hildur och Fredrika, med sina olika bakgrunder och gemensamma vänskap. Som alltid blir de på något sätt involverade i ett mordfall, den här gången är det en dalkulla som försvinner under ett luciafirande och hittas brutalt mördad. Men vad är det som har hänt? Fredrika, i egenskap av privatdetektiv, teamar ihop med poliskonstapel Oscar, och tillsammans försöker de hitta mördaren.
Men det jag gillar allra mest är det kvinnohistoriska perspektivet, hela tidsandan och de historiska miljöerna, och att jag får lära mig nya saker. Ibland blir det kanske liiite på gränsen till föreläsande, men jag köper det. Det märks att Katarina Wennstam gjort sin research väl och att hon gärna vill förmedla sina kunskaper vidare.
Lucia är död är lika spännande som de tidigare delarna, och det är mycket som händer i kvinnornas liv. Det här är en serie man vill hetsläsa och sluka i sig – och jag ser fram emot nästa del!
Fakta:
Förlag: Bookmark förlag
Antal sidor: 415
Utgivningsår: 2025
