Döda själar sjunger inte – Jussi Adler Olsen, Line Holm, Stine Bolther

Carl Mørck har checkat ut från polisen. Han har lämnat avdelning Q och försöker finna sig till rätta i livet som författare när han får tag på en oroväckande ljudinspelning. Fyra år tidigare utsattes en äldre kvinna för ett mordförsök av sin man, som därefter tog sitt eget liv. Fallet är betraktat som löst, men ljudfilen avslöjar att paret inte var ensamma när brottet ägde rum.

Carl söker upp sina gamla vänner på avdelning Q, Rose Knudsen och Hafez El-Assad, som efter hans sorti kämpar för att hålla humöret uppe i källaren under polishögkvarteret. Uppklarningsprocenten sjunker, och stämningen blir inte bättre när chefen på mordroteln presenterar en ny kollega som ska ingå i avdelning Q, den hemlighetsfulla dansk-franska polisen Helena Henry. Rose är övertygad om att Helena döljer något för dem och påbörjar en egen undersökning av kvinnan, som till synes inte har något förflutet.

På Carls begäran tar avdelning Q upp fallet med det äldre paret. En bortglömd och hjärtskärande händelse uppenbarar sig långsamt för dem, och när Assad och Helena faller i en hämndlysten mans dödliga fälla måste de ställa sig frågan: vilka är de verkliga offren i fallet och vilka är förövarna?

Kommentar:
Förra året tog vi farväl av Avdelning Q, med den tionde och sista boken i serien. Men nu är Carl Mørck och gänget tillbaka. Jussi Adler-Olsen, som ju är svårt sjuk, har handplockat författarduon Line Holm och Stine Bolther till att förvalta och föra serien vidare. Och resultatet av trions samarbete, Döda själar sjunger inte, blev verkligen lyckat!

Allt är som det ska, i tonen och humorn och den rafflande spänningen. Mørck själv har gått i pension och har en tillbakadragen roll i handlingen – numera som en framgångsrik deckarförfattare till Avdelning Q-serien: Flaskpost från P, Fasanjägarna, etc, men ändå fortsatt inblandad i Avdelning Q:s arbete. Väldigt meta alltihopa.

Gordon har lämnat källaravdelningen, och den mystiska Helena är nykomlingen i gänget. Hon är hemlighetsfull om sitt förflutna, och Rose är minst sagt skeptisk till henne. Men hon visar sig besitta talanger som tar utredningen framåt. Ett mycket spännande fall, med hämndmotiv, ska lösas.

Det här är riktigt bra! Jag tycker dock att det är en hel del missar i språket och korrekturläsningen. Och jag stör mig på att genomgående kalla klimakteriet för övergångsåldern. Vem säger ens övergångsålder nuförtiden? Gubböversättning.

Fakta:
Förlag Polaris
Antal sidor: 498
Utgivningsår: 2025