Overseas – Beatriz Williams

Kate Wilson är finansanalytiker på Wall Street, lite av en grå mus, och har inte haft en pojkvän sen college. Att hon skulle fånga miljonären Julian Laurence intresse var det ingen som kunde tro, allra minst hon själv. Varför skulle Manhattans mest eftertraktade singelman vara intresserad av henne?

Sanningen är den att Kate och Julians historia började i Frankrike under första världskriget, när en mystisk ung kvinna tog sig till fronten för att rädda kapten Julian Laurence Ashfords liv.

Nu, i 2000-talets New York, måste Kate och Julian skydda sig från det förflutnas hemligheter, och förlita sig på en kärlek som övervinner både tid och rum…

Romance med magiska inslag. Kan det vara nåt? Det här är en sån bok som verkar perfekt på pappret. Tidsresor och kärlek är en vinnande kombination. Att historien dessutom jämförts med Diana Gabaldons Främlingen och Audrey Niffeneggers Tidsresenärens hustru bidrog förstås till att väcka mitt intresse. Ja okej, jag blev mer än intresserad, jag blev helt nipprig. Men, det ska sägas på en gång, det finns inte så många gemensamma nämnare förutom just tidsresandet. Overseas har en bra grundstory, men faller lite på utförandet.

Först och främst, när Kate så småningom får veta att Julian föddes på 1800-talet så tar hon det förvånansvärt lugnt och accepterar saken direkt. Jag kan köpa att man tror på tidsresande, men jag kan inte köpa att man bara säger ”jaha” om en person talar om att han kommer från en annan tid. Man skulle nog leta ett antal logiska eller alternativa förklaringar på vägen fram till ett accepterande. 

Det jag också stör mig på är Julians språk, att han i var och varannan mening säger ”darling” eller ”beloved” blir lite för mycket. Och han ”chuckles” hela tiden. Nej, det går bort. Jag tror författaren försökt få Julian till en Mr. Darcy-klon, men det är en svår balansgång att få till. Här blir det lite för mycket. Ibland tycker jag riktigt bra om Julian, och faller nästan för honom, men mestadels är det som sagt lite för mycket.

Men, om man kan smälta det, och om man kan köpa att Kate köper tidsresandet så lätt, så har man en riktigt bra läsupplevelse framför sig. 

Handlingen växlar mellan Amiens 1916 och New York 2008, och jag hade gärna sett att Amiens fått ännu större utrymme. Möjligen också att boken hade vunnit på att kortas något. Det blir lite tomgång i mitten. Men slutet, det är mycket bra gjort, och gör att jag förlåter en hel del av det jag störde mig på under läsandet.

Fakta:
Förlag: Putnam
Antal sidor: 456
Utgivningsår: 2012
Första meningen: The rain beat steadily through the night and into the meager dawn.

Finns på Bokus och Adlibris.