Glasbruket – Arnaldur Indridason
En äldre man hittas mördad i en källarlägenhet i Reykjavik. Bredvid kroppen finns ett kryptiskt meddelande och i hans skrivbord hittar polisen ett foto av en gravsten. När man lyckas tyda inskriptionen visar det sig att i graven ligger en fyraårig flicka som dog 1968.
Med hjälp av fotot nystar polisen upp gamla och nya brott som lett till flera familjetragedier. Samtidigt försvinner en ung kvinna från sitt eget bröllop..
Kommentar:
Jag har länge varit nyfiken på Arnaldur Indridason och bestämde mig för att ägna en del av sommaren åt att bekanta mig med honom och hans böcker om kriminalpolisen Erlendur Sveinsson. Och det var ett ganska trevligt första möte. Jag tror att det kommer att bli ännu trevligare i kommande böcker, då man får lära känna Erlendur lite närmare.
Det är en speciell isländsk miljö och stämmning som målas upp, skulle jag ge boken en färgpalett skulle det bli dova färger som tobaksbrunt och musgrått. Det regnar, det är dystert, och människorna är lågmälda och grå. Dystert, men inte deprimerande. Spännande, utan att vara rafflande.
Det är en originell intrig, men kanske inte alldeles trovärdig. Det är i allafall en bok som ger mersmak och jag kommer snart att hugga in på bok nummer två i serien, Kvinna i grönt.
Fakta:
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 263
Utgivningsår: 2003
Indridason är min deckarfavorit och jag lovar att det bara blir bättre ju mer man lär känna Erlendur och hans lite trassliga privatliv.
Tänkte själv ägna ett par veckor år Erlendur och hans kollegor i sommar. Läser just nu andra boken och känslan är densamma, men vädret verkar bättre 🙂
Oj sedär, kanske en bok för min Islandsserie 😀
Jag gillar dem verkligen, har last alla hans bocker forutom den senaste!
Vad kul att höra så mycket positivt om Erlendur, nu blir jag ännu mer pepp på att fortsätta läsa!
Den står i min hylla och väntar!
Den står i min hylla och väntar!