Sommardöden – Mons Kallentoft
Det är den varmaste sommaren någonsin i Östergötland. Linköping dallrar i hettan och i de omgivande skogarna rasar de värsta skogsbränder trakten sett. Tidigt en morgon hittas en fjortonårig flicka irrandes naken och våldtagen i stadens största park. Flickan själv minns ingenting och kriminalinspektör Malin Fors och hennes kollega Zeke tvingas försöka nysta i de få ledtrådar som finns. Men hur hamnade flickan i parken och vem är förövaren? Samtidigt anmäls en annan flicka försvunnen av sina föräldrar och kort därpå görs en fasansfull upptäckt vid en badplats utanför staden.
Sommardöden har kommit till Linköping och under några varma julidagar förvandlas drömmen om sommaren till en fruktansvärd mardröm…
Kommentar:
Jag var inte särskilt imponerad av Midvinterblod, första boken i serien om Malin Fors, även om jag tyckte det var en helt okej deckare. Sommardöden tycker jag nog är snäppet bättre men jag har samma invändningar som efter den första boken.
Jag tycker inte om språket, som är onödigt tillkrånglat. Jag har förstått att Kallentoft hyllas för just sitt språk och sin berättarstil, men jag gillar det inte. Jag vill ha mina deckare lite mer rakt på. Sen tycker jag inte om att de döda måste prata hela tiden, och det är mycket sådant i Sommardöden.
Det jag gillar är själva historien. Det är väldigt spännande, om än lite väl sjukt och makabert på sina håll. Det blir lite för mycket känner jag. Långsökt och ologisk är också ord som dyker upp i tankarna, men det kan jag leva med. Det är som sagt spännande. Jag gillar också karaktären Malin Fors, som bara blir trasigare och trasigare och försöker fylla det svarta hålet inom sig med tequila. Det ska bli spännande att följa henne i kommande böcker.
Fakta:
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 416
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Jag ska inte döda dig, min sommarängel.
Jag har inget emot Mons språk i böckerna, men däremot gillar jag inte heller när de döda pratar. Jag är inte så förtjust i "övernaturliga" saker…som det ofta är i hans böcker.
Intressant! Funderar på att ta med någon av hans böcker på nästa resa.
Kallentoft är utmärkta reseböcker tror jag, det är nog ett bra val.
Jag avskyr Kallentoft, på riktigt. Jag har av någon anledning läst tre av hans böcker, och varje gång har jag blivit jätteförbannad och önskat mig tiden tillbaka så att jag hade kunnat lägga den på något bättre. Språket är uruselt i mina ögon, och de pratande döda och grejer ska vi inte ens tala om. Då blir jag bara arg igen. Inte min grej helt enkelt. Inte alls.
Jag avskyr Kallentoft, på riktigt. Jag har av någon anledning läst tre av hans böcker, och varje gång har jag blivit jätteförbannad och önskat mig tiden tillbaka så att jag hade kunnat lägga den på något bättre. Språket är uruselt i mina ögon, och de pratande döda och grejer ska vi inte ens tala om. Då blir jag bara arg igen. Inte min grej helt enkelt. Inte alls.