Fyrtio dagar utan skugga – Olivier Truc

Publicerad av
Kautokeino, Lappland. Polarnatt och iskallt. Snart ska solen stiga igen, efter fyrtio dagars mörker. En flera hundra år gammal trumma har nyligen återlämnats till ett museum och det sägs att trummans kraft kan hjälpa nåjder – samernas schamaner att kommunicera med de döda. Under mörkrets sista timmar stjäls trumman.

Kort därefter hittas en renägare mördad med öronen avskurna. Klemet och Nina på norska Renpolisen tror att det finns en koppling mellan stölden och mordet.

Det står snart klart att inte alla vill att deras efterforskningar ska lyckas. Och de möter kyla och motstånd från både natur och människor innan de kan ta upp jakten på en mördare.

 
Kommentar:
Det här är en lång och ganska ospännande deckare. Här ligger styrkan i miljöerna. Det blir också som en lektion i historia, geografi och samhällskunskap när nykomlingen Nina får uppleva Sápmi från ett utanförperspektiv där allt måste förklaras men det flyter ändå ofta naturligt in i berättelsen.
 
Som deckare betraktat lyfter den aldrig, men däremot är den intressant eftersom den skildrar en del av Sverige och Norden som sällan får ta plats annat än som exotifierande inslag. Det här är en vit fläck på kartan och i allmänbildningen för de flesta svenskar. Så bara för det är den läsvärd. Men rent spänningsmässigt hade den behövt kortas ner och tajtas till en aning. Det blir för mycket skoteråkande och för få mord.
 
Fakta:
Originaltitel: Le Dernier Lapon
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 448
Första meningen: Aslak snavade.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Bloggbohemen och Johannas deckarhörna.