Allt jag önskade – Lucy Dillon
Caitlins liv är en enda röra. Hon är gift med en man som alla gillar, men äktenskapet knakar i fogarna och hennes självkänsla är i botten. Den enda lösningen verkar vara att separera. Men när pappa flyttar hemifrån slutar deras fyraåriga dotter Nancy att prata. Hon, deras lilla solstråle, som alltid brukade prata oavbrutet är helt förändrad.
Nancys faster, Eva, har nyligen blivit änka. Nu tvingas hon gå vidare utan sin man – och utan att ha förverkligat drömmarna som hon givit upp för hans skull. Hon känner sig ensam, men hennes två livliga mopsar är en tröst i sorgen.
När Eva går med på att låta Nancy komma och bo hemma hos henne ett par gånger i månaden förändras tillvaron för alla inblandade. Både Caitlin och Eva ser plötsligt sina äktenskap i ett nytt ljus – och de upptäcker vad de själva egentligen innerst inne vill.
Kommentar:
Lucy Dillon är en pålitlig författare. Hon levererar alltid vad man förväntar sig – det vill säga en varm och mysig historia, med inslag av hund. Det blir lite tårar på vägen, men det slutar alltid lyckligt. Och så är det även den här gången.
Här handlar det om en separation och hur det kan påverka barnen. När vuxna pratar över huvudet på dem, när känslorna är lite överallt och ingenstans, och det trots goda intentioner blir alldeles fel. Det handlar också om att släppa taget om en sorg, och att gå vidare i livet. Jag tycker att Dillon gör ett bra jobb med att gestalta allt detta. Karaktärerna är också trovärdiga. Det går inte alltid som på räls.
Allt jag önskade är härlig och mysig feelgood av bästa sort!
Fakta:
Originaltitel: All I Ever Wanted
Förlag: Forum
Antal sidor: 437
Utgivningsår: 2017
Har läst några av hennes böcker och tyckt om alla så den här kommer nog också bli läst så småningom! 🙂
Den här hade varit en såååå mysig film. Tänk dig, lite halvrisig, ensam hemma, i pyjamas eller mysbyxor, sköna soffhörnan eller favoritfåtöljen, precis lagom varmt (eller svalt) för att kunna gosa in sig i en filt, lite godis och så denna på Netflix.
Det gäller för övrigt alla Lucy Dillons böcker tycker jag. Hon måste skriva väldigt målande, för jag minns dem som om de vore filmer!
Ja verkligen! Skulle vara urmysiga som filmer.
Den här hade varit en såååå mysig film. Tänk dig, lite halvrisig, ensam hemma, i pyjamas eller mysbyxor, sköna soffhörnan eller favoritfåtöljen, precis lagom varmt (eller svalt) för att kunna gosa in sig i en filt, lite godis och så denna på Netflix.
Det gäller för övrigt alla Lucy Dillons böcker tycker jag. Hon måste skriva väldigt målande, för jag minns dem som om de vore filmer!
Ja verkligen! Skulle vara urmysiga som filmer.