Jag blev alldeles till mig i trasorna när jag läste Peter Mays Svarthuset tidigare i vintras och såg till att genast klicka hem de båda andra delarna i Lewistrilogin. Jag föll för Fin och jag föll för för de fantastiska miljöskildringarna. Jag älskar den här typen av karga landskap med sina lika karga invånare.
Det har gått ett par månader sedan Svarthuset. Fin har kommit tillbaka till Isle of Lewis efter en tid i Edinburgh där han avslutat sitt tidigare liv. Nu har han återvänt för att renovera sitt föräldrahem och komma närmare Fionnlagh samt Marsaili.
Det dröjer inte länge förrän Fin blir indragen i en mordutredning. Ett lik har hittats ute på torvmossen, en kropp som visar sig tillhöra en ung man som mördats någon gång på 1950-talet. DNA visar att han är släkt med en gammal öbo, Tormod. En man som alltid påstått att han är enda barnet och vars minnen nu är höljda i dunkel då han lider av demens. Fin börjar nysta i mysteriet och det är en fängslande historia som rullas upp…
Och visst är det både fängslande och lysande. Liksom i Svarthuset är miljöskildringarna en väsentlig del, Yttre Hebriderna som plats har en stor del i handlingen. Det spektakulära landskapet. Vädret. Befolkningen, som är sådär speciella som man bara blir när man växer upp på en isolerad plats. Jag gillar också de här inslagen av både lokal historia och kultur, hur livet på öarna var förr, hantverkstraditionerna, religionen, fisket och så vidare.
Visst är det en mordgåta men det är mycket mer än så. Det är ett familjedrama, en resa in i det förflutna. Allt vävs så snyggt in i varandra, och allt utspelar sig mot ett hisnande vackert och annorlunda landskap. Ja, ni ser ju själva.
The Lewis Man är riktigt, riktigt bra. Det enda, ENDA, som jag har att anmärka på är en sexscen med tvivelaktiga beskrivningar som ”Fin felt the blood of his island heritage pulsing in every stroke” och ”The Gaelic voices of his ancestors raised in tribal chant”. Hrm. Ja. Okej, jag sa ju att Yttre Hebriderna har en viktig roll i handlingen, men kanske, kanske inte ön behöver vara med ända in i sängkammaren…
Fakta:
Förlag: Quercus
Antal sidor: 420
Utgivningsår: 2012
Första meningen: On this storm-lashed island three hours off the north-west coast of Scotland, what little soil exists gives the people their food and their heat.
Hm, den står ju redan överst på önskelistan. Men (trots att jag inte läste detaljerna) nu verkar det ju som om jag måste göra något aktivt för att få läsa den 😉
Har Svart huset stående och skall försöka läsa den ganska snart. Hoppas verkligen att jag gillar den.
Kom hem från Yttre Hebriderna igår och det var en väldigt speciell plats! Karg, vindpinad och vidunderligt vacker och säregen.
Har skrivit lite om det på bloggen och ska också lägga upp bilder.
Nu måste jag läsa boken också! Tack för tipset!
Kom hem från Yttre Hebriderna igår och det var en väldigt speciell plats! Karg, vindpinad och vidunderligt vacker och säregen.
Har skrivit lite om det på bloggen och ska också lägga upp bilder.
Nu måste jag läsa boken också! Tack för tipset!
oj, vad hände… råkade publicera två likadana kommentarer ops.