Cocktails för tre – Sophie Kinsella (Madeleine Wickham)
En gång i månaden möts de tre goda väninnorna Roxanne, Maggie och Candice för några drinkar och lite skvaller.Roxanne är en glamorös och självsäker, med en hemlig älskare som hon inte berättar om för de andra. Maggie är högpresterande och självgående, men kommer hon att klara av sitt nya liv som mamma? Candice är ärlig, vänlig och ordentlig, men vad gör hon när ett spöke ur det förflutna dyker upp?
En ödesdiger kväll sätter servitrisen vid deras bord igång en kedja av händelser som för alltid kommer att ändra deras liv…
Kommentar:
Gör nu inte misstaget att tro att det här är en ny Sophie Kinsella, även om den är alldeles nyutkommen på svenska. Den skrevs och publicerades redan 2000 under Kinsellas riktiga namn Madeleine Wickham.
Jag blir ärligt talat provocerad av den här skiten. Jag förstår inte riktigt varför Damm förlag ger ut 13 år gamla böcker (förra året Dubbelbokat och i år denna) när det finns så mycket bättre chicklit att satsa på. Eller jo, jag förstår ju exakt varför Damm gör det – för att namnet Sophie Kinsella säljer. Men jag tycker det är att lura en läsarkrets som kanske inte riktigt förstår att Kinsellas nya bok inte är Kinsellas nyaste bok. Skulle det här vara mitt första möte med Kinsella/Wickham skulle jag inte vara särskilt sugen på att läsa henne igen.
Mycket har hänt på tretton år med Kinsellas författarskap, det går inte riktigt att jämföra hennes senaste böcker med de här äldre, det här är inte alls lika rappt och roligt som det brukar vara. Det här är så klichéfyllt, stereotypt och verklighetsfrånvänt som det kan vara.
Och det gäller inte minst huvudpersonerna i den här boken – Roxanne, Maggie och Candice. Jag vet inte vilken värld de lever i. Den ”glamorösa och självsäkra” Roxanne har i sju år varit älskarinna åt en äldre man och trånar efter honom, bygger upp hela livet kring honom, och hoppas hela tiden på att han ska lämna sin familj. Candace är så våpig och lam att det inte går att tycka annat än att hon får skylla sig själv när hon blir lurad. Men värst av dem alla är Maggie. Hon dricker vin och drinkar som höggravid – inte för att moralisera men är det okej i något land någonstans? Sen när barnet väl är fött, och tre dagar gammalt, så döljer hon sin ”fasansfullt dallriga” mage under täcket för att hon inte orkar träna den. Och på nätterna sittsover hon i gungstolen, eftersom hon inte kan amma i sängen för hennes man arbetar så hårt och behöver sova. Och den här Maggie är dessutom så pass smart och bildad att hon lyckats bli redaktionschef på en tidning. Det är ett under de här kvinnorna har ”statusjobb” när de är handlingsförlamade offer hela bunten.
”Feel good-läsning när den är som bäst” skriver Damm i sitt pressmeddelande. Den som skrev det har uppenbarligen inte läst boken. Det här är feel good när det är som sämst, den ger hela genren ett dåligt rykte och den ger Sophie Kinsella ett dåligt rykte. Läs gärna Kinsella men välj någon av hennes nyare, fristående titlar som Nya kontakter.
Fakta:
Originaltitel: Cocktails for three
Förlag: Damm förlag
Antal sidor: 287
Utgivningsår: 2013 (2000)
Första meningen: Candice Brewin sköt upp den tunga glasdörren till Manhattan Bar och möttes som vanligt av värmen och larmet.
Har hört att hennes böcker när hon skriver som Wickman inte är alls bra så jag tänker inte ens läsa dom böckerna för när hon skriver som Kinsella är hon min favorit!
Tack för att du uppmärksammade mig på att det här är en gammal Kinsella. Det visste jag inte. Lägger hellre tiden på att läsa hennes nya romaner istället.
Riktigt fult av förlaget att göra så men pengarna går ju före allt! 🙁
Tycker tyvärr att Kinsella börjat dala på sista tiden, böckerna håller inte samma klass längre. Känns som om hon skriver snabbt och hafsigt för att få ut så många böcker som möjligt. Pengafråga där också, förmodligen.