Bunkern – Hanna von Corswant

Påskhelgen närmar sig och Charlotta ser fram emot att åka ut och hjälpa till på den nu nedlagda minkfarmen. Det är en fin helg. Vädret är vackert och sysslorna rogivande på den gamla gården. De är trevliga, men kanske en aning udda de äldre damerna som har farmen.

De andra som jobbar där, Lisa och Tomas, är också vänliga om än lite avvaktande, men alla gör sitt, gården ska bli fin till sommarens scoutläger. Allt vore perfekt om det inte var för den där drömmen. Och lukten.

Kommentar:
Jag gillade Hanna von Corswants debutroman, Barnflickan, som fångade mig med sin hypnotiska och klaustrofobiska stämning. I Bunkern är stämningen inte lika påtaglig, allt är mer diffust och nästan drömskt.

Skräck tänker jag inte kalla det. Det är mer psykologisk spänning med klassiska skräckelement, men ingenting som får dig att tända nattlampan och ligga sömnlös. Insekterna i bunkern är långt ifrån Ben H Winters Bedbugs om man säger så.

Trots den uteblivna skrämselfaktorn så tycker jag om det här. Det finns en potential i berättandet, och det är en genre som förtjänar att växa sig större. Riktigt bra och spännande skräck är svår att få tag på, speciellt svensk sådan. Det här är gott nog. 

Fakta:
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 232
Utgivningsår: 2013
Första meningen: Foten känns kall.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Stringhyllan, Bokdjungeln och Bibliophilia.