Vattenänglar – Mons Kallentoft

Publicerad av
En septemberonsdag kallas kriminalinspektör Malin Fors till en villa i ett av Linköpings finare områden. Ett gift par har hittats mördade i sin jacuzzi. Nakna och isblå i ett vatten som inte längre är genomskinligt klart. Deras femåriga adoptivdotter Ella är försvunnen och ett intensivt sökande inleds.
 
Medan tunga regnmoln vakar över staden dras Malin Fors och hennes kolleger in i ett fall där gränserna har blivit otydliga. Mellan döda och levande, mellan gott och ont.
 
Kommentar:
Förra året avslutade Mons Kallentoft sin femdelade årstidsserie (Midvinterblod, Sommardöden, Höstoffer, Vårlik och Den femte årstiden) om kriminalinspektör Malin Fors. Men han gjorde inte slut på Malin utan fortsatte skriva på en ny serie med henne i huvudrollen, den här gången på temat de fyra elementen.
 
Jag gillar Malin. Men jag har som vanligt svårt för Mons Kallentoft. Jag kan inte med alla de där kursiverade partierna, det svävande språket, och de döda som hovrar sig genom hela berättelsen. Det är så tröttsamt och jag hoppar alltid över de partierna. Vanligtvis så brukar det uppvägas med en spännande och bra deckarhistoria, men tyvärr inte den här gången. Det blir inte särskilt spännande och jag tycker det är ganska ologiskt att det går till som det gör.
 
För mig har Kallentoft bara blivit bättre och bättre för varje bok, jag blir mer och mer engagerad i Malin Fors och fascineras av hennes lika trasiga och sköra som tuffa och besatta person. Men den här gången känns det som två steg bakåt, både för Malin Fors och Mons Kallentoft. Jag blir rejält besviken på Vattenänglar, trots att det är en hyfsad bok.
  
Fakta:
Förlag: Forum
Antal sidor: 333
Utgivningsår: 2012
Första meningen: Himlen är svart bakom ännu svartare moln.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Bokfrossaren,  Bokhora, Eli läser & skriver och Böckerx3,