Kan du säga schibbolet? – Marjaneh Bakhtiari

Möt familjen Abbasi – den svenska integrationspolitikens dream team. De är fyra medlemmar. De bor i en gul villa i Oxie utanför Malmö. Pappa Mehrdad har ett bra jobb på universitetet, döttrarna pratar utmärkt svenska, och de är så framgångsrika att de kan hålla sig med städerska.

Men idyllen rubbas den dag äldsta dottern Parisa kräver att få åka till släkten i Iran för att ta bilder till sitt projektarbete. Inom kort är inte bara Parisa på plats i den främmande staden Tehran, utan även hennes vettskrämda lillasyster Baran.

På hemmaplan väntar också stora förändringar i familjens liv, samtidigt som Sverige går in i mångkulturåret och integrationsdebatterna rasar runt om i landet.

Kommentar:
Kan du säga schibbolet? vänder ut och in och upp och ner på diskussionerna om mångkultur och integration, och Marjaneh Bakhtiari gör det på ett roligt sätt.

Vi rör oss från Sverige till Iran, dit Parisa och Baran åker för att hälsa på släkten. Det blir en kontrastrik och händelsefylld resa. Parisa är ute efter att fånga det riktiga Iran, det vill säga hennes bild av Iran med traditionella ceremonier. Inte alls som den MTV-liknande värld deras kusin Negar visar upp, en värld med partyn och tajta kläder. Och Baran ser noga till att täcka sig med slöja så att inte polisen ska komma och ta henne. Jag tycker resan till Iran är den allra bästa delen med boken.

Persongalleriet är färgstarkt, och förutom hela familjen Abbasi så fastnar jag särskilt för busschauffören Åke som bor ihop med sin före detta svärmor Iran, eftersom han inte kan med att flytta henne till ett pensionärshem.

Det här är vasst och roligt skrivet, träffsäkert och tankeväckande. Vem är svensk? Vem är blatte? Vem äger ordet blatte? Är man svensk om man talar perfekt svenska? Här handlar det om hur vi sätter stämplar på folk och definierar dem utifrån en grupp istället för att se dem som individer. Alla är vi olika, med olika erfarenheter och förutsättningar, även om vi är svenskar sedan tio generationer tillbaka så är vi inte en homogen grupp – lika väl som en iranier inte är den andra lik. Ganska självklara saker kan man tycka, men i praktiken fungerar det inte alltid så.

Fakta:
Förlag: Ordfront
Antal sidor: 423
Utgivningsår: 2008
Första meningen: Första gången vaknade Baran Abbasi av att Albin, familjens katt, tuggade på hennes stortå.

Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Matildas läshörna, Pocketblogg, Pocketpinglorna och Bokblomma.