Glasbruket – Arnaldur Indridason

En äldre man hittas mördad i en källarlägenhet i Reykjavik. Bredvid kroppen finns ett kryptiskt meddelande och i hans skrivbord hittar polisen ett foto av en gravsten. När man lyckas tyda inskriptionen visar det sig att i graven ligger en fyraårig flicka som dog 1968.

Med hjälp av fotot nystar polisen upp gamla och nya brott som lett till flera familjetragedier. Samtidigt försvinner en ung kvinna från sitt eget bröllop..

Kommentar:
Jag har länge varit nyfiken på Arnaldur Indridason och bestämde mig för att ägna en del av sommaren åt att bekanta mig med honom och hans böcker om kriminalpolisen Erlendur Sveinsson. Och det var ett ganska trevligt första möte. Jag tror att det kommer att bli ännu trevligare i kommande böcker, då man får lära känna Erlendur lite närmare.

Det är en speciell isländsk miljö och stämmning som målas upp, skulle jag ge boken en färgpalett skulle det bli dova färger som tobaksbrunt och musgrått. Det regnar, det är dystert, och människorna är lågmälda och grå. Dystert, men inte deprimerande. Spännande, utan att vara rafflande.

Det är en originell intrig, men kanske inte alldeles trovärdig. Det är i allafall en bok som ger mersmak och jag kommer snart att hugga in på bok nummer två i serien, Kvinna i grönt.

Fakta:
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 263
Utgivningsår: 2003
Första meningen: Orden hade skrivits med blyertspenna på ett papper som låg ovanpå liket.

Finns på Bokus och Adlibris.