Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? – Bjørn Sortland

Markus är 19 år och kär. På riktigt. Det är som om livet börjar i samma stund han ser Ingrid för första gången. Från och med då handlar allt om längtan och hopp om ett liv tillsammans.

Men allt blir inte riktigt som Markus tänkt sig. När han förälskar sig i Ingrid blir kärleken istället vägen mot slutet. För Ingrid är sjuk, och hon blir bara sämre i takt med att förhållandet djupnar. Till slut kan de inte bortse från det uppenbara, den enda framtidsbilden för det förälskade paret är döden.

Kommentar:
Det är inte bara titeln på den här boken som är fin, hela boken är det. Det är en vacker och gripande kärlekshistoria som inte lämnar någon oberörd. Den handlar om kanske det vackraste som finns – ung kärlek, och det mest tragiska – ung död.

Kapitlen är korta och varje del är som en ögonblicksbild in i Markus och Ingrids liv. Språket är levande och poetiskt, men också enkelt och avskalat. Och fyllt av vackra meningar och dialoger:
– Jag dör innan livet blir grått, säger hon.
– Livet blir grått när du dör, säger han.

Det är en tunn bok som man snabbt läser ut, men det betyder inte att den lika snabbt försvinner ur minnet. Jag tror den kommer att leva kvar ett bra tag och bli en sån där bok som jag ibland plockar upp och bläddrar i.

Boken är en del i Pocketförlagets IRL-serie, och jag tycker den passar lika bra för vuxna som för ungdomar.

Fakta:
Förlag: Pocketförlaget
Antal sidor: 120
Utgivningsår: 2010
Första meningen: – Dansa?