Nattfåk – Johan Theorin

När den storm som kallas fåken drar in över Öland gör man bäst i att hålla sig inne. Fåken kommer från norr med is, snö och dimma och drar med sig allt i sin väg.

Det är vinter på norra Öland. Åluddens stora gård, beläget vid en fyr, har stått öde och igenbommad i många år. Det sägs att huset är byggt av timmer från ett skepp som gått under i fåken.

Så får gården till slut nya ägare. Katrine och Joakim Westin har fått nog av Stockholm och flyttar till Åludden med sina två små barn. Snart får de höra en del ruskiga sägner om stället. Sådant som naturligtvis bara är skrock och vidskepelse. Eller? Det dröjer inte länge innan svårförklarliga saker börjar hända

Kommentar:
Det här är så bra, så ruggigt bra så jag ryser över hela kroppen! Jag gillade Skumtimmen, men nu har Theorin höjt ribban ännu ett snäpp. Jag blir fullkomligt förtrollad av den karga, öländska miljön och historien är så spännande berättad att man bara vill läsa vidare och vidare.

Jag vill inte ens skriva för mycket om den eftersom den här boken bör läsas utan allt för mycket förhandsinfo, det räcker med att veta att den är riktigt läsvärd. Spännande och ryslig och en blandning av spökhistoria och deckare.

Det här är den andra årstiden som Theorin skildrar, i Skumtimmen var det hösten, och här i Nattfåk vintern. I hans två kommande romaner kommer det att handla om Öland på våren och sommaren. Det ska bli spännade att se om han kan toppa detta. Gör han det då dör jag… 🙂

Fakta:
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 383
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Det är här min bok börjar, Katrine, året då Åluddens gård byggdes.