Fånge i öknen – Malika Oufkir och Michèle Fitoussi

Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 320
Utgivningsår: 2002

Malika Oufkir växer upp i ofattbar lyx i Marockos kungapalats och lever som tonåring jetsetliv med shopping i Paris, nattklubbar i London och fester med Hollywoodstjärnor. Sagan får ett plötsligt slut när hennes far, general Oufkir, deltar i ett statskuppsförsök mot kungen och avrättas direkt. Ett tjugo års långt helvete i ökenfängelser tar nu sin början.

Tillsammans med sin mor och fem syskon överlever Malika svält, törst och sjukdomar i total isolering från omvärlden. Men till slut når familjen en punkt där man måste rymma eller dö. Malika och hennes syskon börjar gräva en tunnel med sina bara händer…

Kommentar:
Det här är en sann berättelse om Malika Oufkir och hennes familj, och deras liv som går från lyx och flärd till fångenskap. Malika är 18 år gammal när de spärras in. Yngste brodern är bara två. Tjugo år senare blir de fria. Tjugo av sina bästa år bakom lås och bom, utan att ens ha begått  något brott eller fått en rättegång, det är tragiskt.

Hon berättar om hur kackerlackorna sprang på deras kroppar på nätterna. Mössen som åt upp allting. Hur de åt ruttna, svarta ägg och brödkanter som de först pillade ut råttbajs ifrån. Råttorna som var värst och kom i hela arméer på nätterna och även kunde gå till attack.

Det jag saknar i den här boken är att det enbart är Malikas historia. Jag hade gärna sett fler av familjemedlemmarna få berätta sina historier. Lillebror Abdellatif till exempel, som inte har något minne av sitt vanliga liv, som växt upp under de förhållandena. Hur har det påverkat honom?

Jag skulle också gärna läst mer om vad omvärlden visste och hur de agerade. Fanns det ingen som kämpade för att få dem fria?

Hur som helst är det en mycket gripande berättelse, som jag varmt rekommenderar!