Döda kvinnor förlåter inte – Katarina Wennstam

I slutet av 1800-talet sker omfattande förändringar i Stockholm. Inflyttningen är hög och stadens invånare dör i masstal. Sjukdomar härjar, kvinnor försöker fördriva oönskade foster och olyckorna är många.

Fyra kvinnor ur olika samhällsklasser bor alla i samma fastighet på Södermalm. De förs samman av ett fruktansvärt dödsfall på den gemensamma gården, under den kylslagna nyårsnatten mellan 1895 och 1896. Det står snart klart att den avlidna kvinnan försökt genomföra en illegal fosterfördrivning.

Kommentar:
Jag ratade den här boken när den kom, orkade bara inte med tanter som löser brott i historisk miljö. Det är inte riktigt min grej. Men nyligen läste vi boken i min bokcirkel – jag avstod förstås från att läsa – men mina vänner talade så varmt om boken och uppmanade mig att läsa. Och SÅ GLAD jag är att jag lyssnade på dem. Det här var något av det bästa jag läst på länge! (Och det handlar inte alls tanter som leker detektivbyrå på 1800-talet).

Så jag skäms rejält för mina förutfattade meningar och sällar mig till hyllningskören. Det här är så välresearchat, nästan så det tippar över till att bli föreläsande ibland, vilket jag inte bryr mig ett skvatt om eftersom det är så otroligt intressanta fakta och detaljer som jag ärligt talat hade väldigt liten kunskap om.

Det är en deckarhistoria, men trots att den är central så är den på något sätt också sekundär. Jag tar till mig miljöbeskrivningarna, de olika kvinnoödena, tidsandan och inte minst de fyra huvudpersonerna som förs samman genom den döda kvinnan som hittas på deras innergård.

Och det bästa med att vara sen på bollen är att del två i serien Sekelskiftesmorden redan är ute. Gissa vad jag kommer börja läsa ikväll?!

Fakta:
Förlag: Bookmark förlag
Antal sidor: 403
Utgivningsår: 2023