Skördebarn – Hans Rosenfeldt
Efter ett år av sorg återvänder Hannah Wester till jobbet och blir genast indragen i utredningen av ett spädbarn som hittats dött på den gamla kolerakyrkogården utanför Salmis. Vem är modern och vart har hon tagit vägen?
Yrkesmördaren Katja har på senare tid bara fått utföra simplare uppdrag. Nu skickas hon till Haparanda igen för att hitta två unga höggravida kvinnor som flytt från Gården.
En ung politiker talar ut i tv om sin och sin frus ofrivilliga barnlöshet, men avslöjar i direktsändning att de snart kommer att bli föräldrar! Samma kväll ringer hans telefon och en kvinna hotar på bruten engelska att avslöja vem som egentligen bär på barnet.
Händelserna i Haparanda binder samman rysk organiserad brottslighet med maktens korridorer i Stockholm i en mörk berättelse om mänsklig trafficking och surrogatindustri.
Kommentar:
Skördebarn är uppföljaren till Vargasommar, som jag älskade. Både för miljöerna och människorna, men också för att Rosenfeldt gav Haparanda en egen röst. Sen var det ju också en spännande thriller! Men så kom tv-serien Vargasommar… och den blev faktiskt något av ett magplask. Den fungerade hyfsat till en början men havererade och blev för farsartad. Karaktärer som blev karikatyrer, spänning som blev humor, och låt oss inte ens prata om dialekterna.
När det gäller Skördebarn så hade jag lite svårt att ställa om hjärnan till en början. Jag minns inte handlingen i boken Vargasommar särskilt väl, det är (den något annorlunda) handlingen i tv-serien som tagit över. Det har trots allt gått fem år sedan jag läste boken, vilket är lite för lång tid i en bokserie.
Men ingen kan säga att Rosenfeldt inte kan skriva spänningsromaner, för det gör han med bravur. Jag sugs snabbt in i handlingen, och trots de många karaktärerna och berättarperspektiven så hänger man lätt med. Det är väldigt spännande, och tempot är högt. Och nu hoppas jag bara att vi inte behöver vänta fem år på nästa del!
Fakta:
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 382
Utgivningsår: 2025