Borta med vinden fyller 75 år
I år är det 75 år sedan Margaret Mitchells Gone With The Wind kom ut. Boken blev en omedelbar succé. 1937 belönades Mitchell med The Pulitzer Prize, och 1939 fick den storslagna filmen med Vivien Leigh och Clark Gable premiär. Boken har sedan dess översatts till minst 32 språk och har sålts i över 30 miljoner exemplar. Filmen belönades med 10 Oscar.
Boken är, som nästan alltid, bättre än filmen. Den skiljer sig en hel del, bland annat att Scarlett får barn med alla sina tre makar. En del karaktärer finns inte med eller har smält samman till en person. Scarletts föräldrar skildras närmare, men den bakgrundshistorien ramlar bort i filmen.
På många sätt är det böckernas bok och filmernas film. Jag älskar både boken och filmen. I och med att filmen blivit så spridd är det svårt att ha sina egna bilder av karaktärerna Rhett och Scarlett, det kommer för alltid att vara Clark Gable och Vivien Leigh som ger liv åt Mitchells karkatärer.
Jag har läst Borta med vinden två-tre gånger, men nu är det många år sedan sist. Jag läser tyvärr sällan om böcker nu för tiden trots att jag gärna vill det. Man upptäcker helt nya saker vid omläsningar, det blir en helt annan läsupplevelse. Nu, för att fira 75-åringen, startar jag en omläsning. Ett kapitel om dagen ska jag läsa, så kan jag samtidigt ägna mig åt andra böcker.
Engelska Wikipedia beskriver bokens struktur på följande sätt:
”Margaret Mitchell penned Gone with the Wind in a linear fashion, basing it on the life and experiences of the main character, Scarlett O’Hara, as she grew from a young woman into adulthood. (During the time span of the novel, from 1861 to 1873, Scarlett ages from sixteen to twenty-eight years.) The literary technique of the novel is Bildungsroman. Mitchell developed a plot rich with vivid characters. The novel has been further analyzed for its symbolism and treatment of archetypes.”
Svenska Wikipedia beskriver klassikern något mer nedlåtande:
”Borta med vinden är en romantiserad kalkering av 1800-talets storromaner, som till exempel Tolstojs Krig och Fred, men saknar förlagornas psykologiska karaktärsteckning, nyskapande och aktuella idéstruktur. Huvudkaraktärerna, den företagsamma Scarlett O’Hara och den demoniske Rhett Butler, motsvarar de vanliga klichéer som förekom i 1800-talsromanernas berättelseflora.”
Margaret Mitchell (1900-1949) skrev artiklar och kolumner i tidningar, men gav inte ut några andra böcker under sin livstid. Hon avled 11 augusti 1949 efter att ha blivit blev påkörd av en bil när hon korsade gatan. På 90-talet hittades i en brevsamling ett manus av henne, skrivet 1916. Det redigerades och gavs ut 1996 med titeln Lost Laysen.
Hej! 🙂 Vilken fin blogg du har!
Jag blev så inspirerad av din och andras bok- och filmbloggar, så jag bestämde mig för att göra en egen! 🙂 Kika gärna in där! 🙂
Det känns som om jag är den enda som varken har läst den el. sett den, får kanske ta o ändra på de en dag man har tid att läsa, men ibland har jag svårt för äldre böcker om de inte e riktigt bra, e den det?
Jag tänkte bara kika in för att säga nu har jag också läst ut "Nirvana projektet" av Stefan Tegenfalk o det är inte så många som har skrivit om den boken (fast vi nog e många som har fått den av förlaget?!) men jag såg att du hade det. Nu efteråt är jag mest missnöjd med att jag inte läste ettan först men har man den inte hemma o tvåan ser bra ut o man ligger med förkylning i sommarvärmen så "tager man vad man haver.."
Kramis från en som e på bättringsvägarna o nu lägger till dig på min lista så att jag kan kika in fler gånger!/från Pockethexan själv
Ses!
<;D
Pockethexan: Den är verkligen riktigt bra, tycker jag i alla fall 🙂
Jag har faktiskt inte läst den, det borde jag göra.
Jag har faktiskt inte läst den, det borde jag göra.