Släktfeber – Sara Paborn

Vid den aktningsvärda åldern av 107 år dör Faster och de närmast sörjande samlas. Nu när släktens mest dominanta kvinna är borta ändras styrkeförhållandena i familjen och under några heta sommarveckor ställs allt på sin spets. Från en gammal hammock i sprucken vinyl sker fördelningen av Fasters saker, från minsta lilla virkade karottunderlägg till hennes fina guldring.

Upp till ytan stiger gamla minnen, men också oförrätter. Försmådda och förbisedda slickar man sina oläkta sår. Men långsamt växer något annat fram. En känsla av samhörighet och tillhörighet. Kanske är en försoning och en familjegemenskap ändå möjlig…

Kommentar:
Det här är Sara Paborns debutbok, och det är en mysig och trivsam berättelse. Det är roligt skrivet med en lite finurlig sorts humor, det är inget man skrattar högt åt, men sanningen att säga är det inte riktigt min typ av humor heller.

Alla huvudpersonerna i boken är riktiga karaktärer, original om man så vill, förutom berättarjaget, den 31-åriga Kathrine, som är rätt så blek. Relationerna mellan Kathrines mamma och moster är inte de bästa och efter fasterns död bubblar det upp till ytan. Det är en familj som jag tycker om, även om jag inte förstår mig på dem. Men man behöver kanske inte förstå allting.

Jag tycker det är en helt okej bok, ingen jag blir lyrisk över men heller ingen jag sågar. Jag är nyfiken på att läsa kommande böcker av Paborn, som förresten var en av årets sommarpratare i P1.

Fakta:
Förlag: Brombergs Bokförlag
Antal sidor: 230
Utgivningsår: 2009
Första meningen: Mamma föddes samma dag som Amerika förklarade krig mot Polen.