Jellicoe Road – Melina Marchetta

Som barn överges Taylor på 7-Eleven av sin mamma. Sex år senare hinner det förflutna ikapp henne. Samtidigt pågår gängkriget på Jellicoe internatskola, där ännu en i Taylors närhet försvinner och någon återvänder.
 
Kommentar:
Jellicoe Road har varit en av vårens mest hajpade och hyllade böcker. Det har bloggats och twittrats om boken från alla möjliga håll, så det var förstås med skyhöga förväntningar jag plockade upp den.
 
Vissa böcker känner man direkt när man börjar läsa dem att de kommer att vara något alldeles extra. Redan från första sidan börjar den borra sig in i hjärtat på dig. Men inte Jellicoe Road. Det tog länge, länge innan jag ens började tycka att det här är mer än ”sådär”, närmare bestämt exakt 158 sidor, då jag första gången kände ett litet hugg att det här kanske blir riktigt bra ändå. Början av berättelsen tyckte jag mest var hoppig, rörig och svår att följa. Men den  växer och äter sig in, långsamt, allt eftersom historien rullas upp. Och nu när jag har läst den vill jag börja om från början igen och läsa den med nya ögon.
 
Jag älskar inte Jellicoe Road lika ohejdat som alla andra verkar göra, det är en bra historia som jag rekommenderar till vem som helst, men jag blir inte euforisk som jag brukar bli när jag läser något RIKTIGT bra. Det fattas något för mig. Jag sveps aldrig med.
 
Omslaget förresten, hur snyggt är inte det? Fantastiskt! Bara ett litet minus för att texten på baksidan knappt går att läsa.
 
Fakta:
Originaltitel: Jellicoe Road
Förlag: X-Publishing
Antal sidor: 351
Första meningen: Det tog min pappa hundratrettiotvå minuter att dö.
 
Finns på Bokus och Adlibris.