Det blå mellan himmel och hav – Susan Abulhawa

Familjen Baraka lever ett stilla liv i byn Beit Daras, belägen i Palestina längs den gamla karavanvägen mellan Egypten och Syrien. Umm Mamdouh (ordagrant Mor till Mamdouh) blir tidigt änka och är känd i byn för att stå i nära förbindelse med djinnen Sulayman. Hennes tre barn växer alla upp till starka och självständiga individer. Äldsta dottern Nazmiyeh har en vass tunga och är den som hämtar hem modern från hennes irrande strövtåg i omgivningarna. Sonen Mamdouh blir tidigt familjens överhuvud, lär sig allt om biodling och hamnar till slut i USA. Den yngsta dottern Mariam har begåvats med ett grönt och ett brunt öga, lär sig läsa på helt egen hand och har en trälåda fylld med drömmar.
Men livet för familjen Baraka förändras dramatiskt 1948 när israeliska styrkor stormar byn och ödelägger den i samband med att den israeliska staten utropas. Umm Mamdouh och hennes barn tvingas ut på en lång vandring mot Gaza för att de där ska finna en fristad, en vandring som ger återverkningar på kommande generationer. Sextio år senare lever Mamdouhs barnbarn Nur i USA. Hon förälskar sig i en palestinsk läkare och följer efter honom till Gaza. Där lär Nur känna sin släkt genom Nazmiyehs dotter Alwan och barnbarnet Khaled, en pojke som drabbats av locked-in-syndrome efter en bombräd och därför inte kan kommunicera annat än genom blinkningar.
 
Kommentar:

En av mina absolut största läsupplevelser någonsin är Susan Abulhawas Morgon i Jenin. Den var något alldeles extra, både språkligt och berättarmässig, och förväntningarna var förstås skyhöga inför denna bok. Det blå mellan himmel och hav är visserligen inte en ny Morgon i Jenin, men det är likväl en gripande och sorglig historia.

Jag tycker väldigt mycket om de starka kvinnoporträtten. Systerskapet och moderskapet, att bära upp familjen, att skapa en vardag sida vid sida med krig och död. Språket är rikt och vackert, även när Abulhawa berättar om outhärdliga grymheter och övergrepp.
 
Jag tycker också om kopplingen till verkliga händelser vilket gör berättelsen mer autentisk. Verkliga personer skrivs in i handlingen som till exempel Rachel Corrie (en amerikansk kvinna som kördes ihjäl av en israelisk bulldozer när hon agerade mänsklig sköld) eller den norske läkaren Mads Gilbert (medförfattare till måste-läsningen Ögonen i Gaza).
 
Det som inte riktigt fångar mig är sagostämningen som kommer med Khaleds berättande. Det passar in, men det klickar inte riktigt för mig. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men det griper inte tag som det borde. Det hindrar mig dock inte från att tycka att Det blå mellan himmel och hav är en fantastisk bok och att Susan Abulhawa är en lika skicklig som viktig författare. Hon har en stark och viktig röst som jag önskar att många lyssnar till.
 
Fakta:
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 352
Utgivningsår: 2015
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är och dagarna går och Johannas deckarhörna.