Det är något som inte stämmer – Martina Haag

Man hör om hur det händer andra. Man tycker synd om dem. Och man vet, innerst inne, att det aldrig kommer att hända en själv. Men man har ingen aning.
 
Det här är en roman om överlevnad. Om betydelsen av en rödrutig jacka. Om tama järvar med eldkastare. Om en bottenlös fjällsjö, dit ingen får gå, och om hur man reser sig, trots att man är helt säker på att man inte orkar längre.
 
Kommentar:

Det är något som inte stämmer är Martina Haags terapibok efter sin skilsmässa. Det är ganska tydligt att det är hennes eget äktenskap det handlar om, oavsett hur mycket som är sant och vad som är hittepå så ligger allt väldigt nära verkligheten. Och känslorna, de är definitivt äkta och självupplevda. Det blir väldigt personligt, och privat. Jag känner mig nästan som att jag läser något förbjudet, jag tjuvläser i någons privata dagbok. 

Martina Haag är känd för att skriva roliga och knasiga böcker, och visst finns det en del sådant med även här. Vissa bitar känns som direkt tagna ur Glada hälsningar från Missångerträsk, men till övervägande delen är det här bara sorg. Sorgen går som ett svart stråk genom hela berättelsen, och det gör ont att läsa. Det är lågmält och tungt, nästan ångestframkallande – och det är långt ifrån den skruvade och speedade Martina Haag vi är vana att läsa.
 
Jens Liljestrand skrev följande träffande rader i sin recension av boken: ”Detta är inte bara realismens seger. Det är, faktiskt, också Martina Haags. Jag minns hur Författarförbundets ordförande Gunnar Ardelius utnämnde ”Egenmäktigt förfarande” till ”Harlequin för autister”. ”Det är något som inte stämmer” är i så fall ”Lena Andersson för chicklit-publiken”. Och för alla oss andra.” 
 
Och jag kan bara hålla med.
 
Fakta:
Förlag: Piratförlaget
Antal sidor: 195
Utgivningsår: 2015
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Västmanländskans bokblogg, Enligt O och Feelgoodbiblioteket