Öppnas i händelse av min död – Liane Moriarty

Cecilia Fitzpatrick är en framgångsrik affärskvinna, en mycket älskad fru och mamma och omtyckt av många. Hennes äktenskap med John-Paul är lyckligt, de har tre döttrar och bor i Sydney i Australien. En dag när hon är uppe på vinden ramlar en kartong ner från en hylla där hennes man sparar gamla kvitton. Ur kartongen faller ett förslutet kuvert. Brevet är till Cecilia från John-Paul, men får öppnas endast då han är död.
 
John-Paul är på tjänsteresa och ber henne slänga det utan att läsa. Men Cecilia blir inte lugnad utan ännu mer förbryllad. Varför fanns brevet på vinden, i en kartong? Ska hon trots allt öppna brevet och läsa, eller? Plötsligt har hennes liv tagit en helt ny vändning på grund av ett brev som innehåller något hon aldrig skulle kunna föreställa sig…
 
Kommentar:

Över 50 veckor på NY Times bästsäljarlista. Internationell supersuccé. Över 2 miljoner exemplar sålda över hela världen, översatt till 35 språk, snart som film. Jojo. En bok med sådant här facit gör ju att man får höga förväntningar.

Eftersom det här nu är en sådan försäljningssuccé så blir jag lite extra kritisk i min läsning. Och det finns en hel del som jag stör mig på. Jag börjar väl med det. Jag gillar inte miljöerna. Australien är väl trevligt, men jag tycker inte om det katolska, den perfekta ytan, tupperware-partyn, hemmafruar och där skilsmässor är tabu. Det känns så plastigt, och inte bara på grund av all denna tupperware. Jag tycker också att det är alldeles för många karaktärer som är alldeles för lika varandra. Det är svårt att skilja de olika karaktärerna och parallellhandlingarna åt till en början. Den här boken lever endast på storyn med Det Hemliga Brevet, inte på sina karaktärer. 
 
Men storyn är så pass originell att jag kan bortse från allt detta. För det är himla intressant och väcker en hel del etiska/moraliska funderingar. Hur skulle man själv reagera om man hittade ett sånt brev? Jag vet i alla fall hur jag skulle reagera och vad jag skulle göra, men jag förstår dilemmat. 
 
Det handlar mycket om ”tänk om” och hur en handling leder till en annan och om hemligheter och hur vi kanske tror att vi vet allt om en människa eller hur saker ligger till men faktiskt inte har en aning om vilka hemligheter som döljer sig under ytan.
 
Jag gillar också den svarta humorn, och överraskningsmomenten. Klart läsvärd, men överhajpad.
 
Fakta:
Originaltitel: The Husband´s Secret
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Antal sidor: 346
Utgivningsår: 2015
Första meningen: Stackars, stackars Pandora.
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Midnattstankar, Feministbiblioteket och Bokboxen.