En mörk och förvriden flod – Sharon Bolton
För att påbörja ett nytt och stillsammare kapitel av sitt liv har Lacey Flint lämnat sitt jobb på The Metropolitan Police och istället tagit anställning vid Londons flodpolis. Nu bor hon ensam i sin husbåt på Themsen och försöker komma över mannen hon är förälskad i: polisen Mark Joesbury. Men Mark är försvunnen efter att ha arbetat under täckmantel, och Lacey kan inte få honom ur tankarna. Samtidigt fortsätter hon att råka ut för nya, obehagliga händelser.
När Lacey hittar ett lik i floden nära sitt hem kan hon inte låta bli att börja ställa frågor: Vem är den döda kvinnan? Varför har hennes kropp placerats i floden? Och vem är det som har levererat oönskade gåvor till Laceys husbåt? Någon iakttar Lacey Flint på nära håll. Någon som vet exakt vad som driver henne…
Kommentar:
Sharon Bolton, som hon numera heter på omslagen istället för S.J. Bolton, är otroligt skicklig på att skriva psykologiskt spännande thrillers. Hennes serie om Lacey Flint hör till en av mina absoluta favoritserier. Men de pendlar väldigt mycket. Varannan bok är så ohyggligt ruggig och spännande, och varannan bok blir lite mer av ett nja. Första boken Nu ser du mig är fantastisk och något av de mest spännande jag läst. Andra boken Livrädd, inte lika mycket så. Odödlig var nagelbitande otäck, och så med En mörk och förvriden flod är det återigen ett kliv bakåt. Men i det här sammanhanget betyder inte ett kliv bakåt att det är dåligt, det är bara inte så bra som det skulle kunna vara.
Mitt största problem, förutom det lite väl otroliga och icke-trovärdiga i allt som Lacey Flint utsätts för (det hör på något sätt till och det köper jag), är att jag har så svårt att föreställa mig miljöerna som handlingen utspelar sig i. Floden Themsen och alla dess kanaler och biflöden, återvändsgränder och tunnlar där man kan bli instängd när tidvattnet kommer. Jag förstår inte hur systemet hänger ihop och fungerar. Blir inte så mycket klokare när jag bildgooglar heller för det ser inte ut som bilderna i mitt huvud. Så det stör jag mig på.
Det är tyvärr inte heller sådär jättespännande, det är först mot slutet som det blir lite fart, men det blir aldrig någon hjärtklappning, hög puls eller nagelbitande. En mörk och förvriden flod är nog den sämsta i serien, men det betyder ändå att det är en helt okej spänningsroman. Bara att det hade kunnat vara så mycket bättre… jag vet ju vilken grym författare Sharon Bolton är.
Fakta:
Originaltitel: A Dark and Twisted Tide
Förlag: Modernista
Antal sidor: 474
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Jag är Lacey Flint, intalar hon sig när gryningen randas och hon lyfter först den ena armen, sedan den andra, samtidigt som hon sparkar hårt med ben som är längre och kraftfullare än vanligt, tack vare ett par bastanta fenor.