Sankta Psyko – Johan Theorin

Till en stad på svenska västkusten kommer Jan Hauger för att söka vikariat som förskollärare. Men Gläntan är ingen vanlig förskola. Det ligger invid muren till Sankta Patricia – med öknamnet Sankta Psyko – ett säkerhetsklassat sjukhus där psykiskt störda våldsbrottslingar vårdas. Gläntan är Sankta Patricias egen förskola, där patienternas barn vistas för att under noggrann övervakning få träffa sina föräldrar. En av Jans uppgifter blir att eskortera barnen genom de underjordiska gångarna som förbinder förskolan med besöksrummet på kliniken.

Jan är en duktig pedagog, men han har också hemligheter, som varför han så gärna ville ha tjänsten på Sankta Psyko, Och vad som egentligen hände flera år tidigare när han gick ut i skogen med en dagisgrupp – och kom tillbaka med ett barn för lite.

Kommentar:
Johan Theorin och Sankta Psyko låg inte särskilt högt i kurs hos mig innan jag började läsa. Efter Blodläge var jag besviken, den var långt ifrån lika fängslande som Nattfåk och Skumtimmen. Sankta Psyko och den kittlande handlingen såg jag fram emot, tills halva twitter twittrade om att den inte var så värst bra. Så mina förväntningar sjönk som en sten och jag förväntade mig ännu en Blodläge, men vet ni vad? Det här var riktigt bra! Miljarder gånger bättre än Blodläge, om än inte i Nattfåk-klass. Eller kanske? Mjaa.. Sankta Psyko blir faktiskt bara bättre och bättre ju mer den får ligga och mogna i bakhuvudet.

Det här är spännande, ruggigt spännande, och det är totalt i avsaknad av de övernaturliga element som brukar figurera i Theorins böcker. Här är det människor som står för ondskan och mörkret. Och mörkt är det. Mörkret ligger som ett tjockt lock över hela berättelsen. Det ruvar också en otäck stämning över alltihopa, en olycksbådande stämning, och man bara väntar på katastrofen. Snart, snart händer något hemskt! Det står i sådan kontrast till förskolan och barnen – är det någon plats där det inte får finnas ondska så är det ju just där. När Jan ger sig ut på nattliga expeditioner i gångarna under sjukhuset, samtidigt som barnen ligger och sover uppe i förskolan, då läste jag med bultande hjärta och ville helst av allt bara blunda.

Well done Johan Theorin, jag är så glad att se att Blodläge var en tillfällig svacka.

Fakta:
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 399
Utgivningsår: 2011
Första meningen: Käre Ivan, kan man skriva ett kärleksbrev till någon man aldrig har träffat?

Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Calliope books, Bokmalen, Dagens bok, IElinashylla, Lottens bokblogg och boktok73.