Det skyddande regnet – Jojo Moyes

Publicerad av

Hongkong 1953. Det är drottning Elizabeth II:s kröningsdag och i kronkolonin firas händelsen med ett stort party. Alla är där, även unga Joy Leonard, trots att hon inte alls är road av umgänget på britternas ständiga fester. Men just den här kvällen blir annorlunda. I festens yra blir Joy blixtförälskad och inom ett dygn är hon förlovad med en man hon egentligen inte alls känner.

Fyrtio år senare är Joy bosatt på en stor lantegendom i södra Irland. En dag hör hennes dotter Kate av sig från London och ber att få skicka sin bångstyriga tonårsdotter till Irland. Besöket får oväntad betydelse för alla inblandade. Medan storstadsflickan Sabine lär känna livet på gården får Joy anledning att tänka tillbaka på det förflutna, på sitt äktenskap och på Kate som en gång lämnade hemmet så brådstörtat. Då Kate besöker dem är tiden mogen för uppgörelse, avslöjanden och möjligen för försoning.

Kommentar:
Det här är en berättelse om mödrar och döttrar, om plikt och passion, som spänner över tre generationer. Handlingen rör sig från Hongkong över London till Irland, från 50-tal och framåt, men mestadels befinner vi oss i 90-talets Irland.

Det är en miljö som jag tycker om: en stor gammal hästgård på den regniga, irländska landsbygden. Det är också en intressant historia som involverar familjehemligheter och trasiga relationer.

Boken som kom ut 2002 är Jojo Moyes debutroman, och en riktigt bra sådan. Den är inspirerad av hennes egna morföräldrars kärlekshistoria. Moyes är en lite underskattad författare här i Sverige tycker jag. Det är synd, för hon förtjänar en större läsarskara. Jag har tidigare läst hennes Moln över Arcadia, och jag gillade även den. Det skyddande regnet hittade jag turligt nog i min mammas bokhylla. Vill man läsa Moyes böcker på svenska får man nog annars leta på loppisar eller på biblioteken då de verkar vara slut i handeln.

Fakta:
Förlag: Forum
Antal sidor: 330
Utgivningsår: 2003
Första meningen: Sedan kysser ärkebiskopen drottningens högra hand.

Andra som bloggat om boken är Bokmalen.