Alla måste söderut – Marie Lundström

När Evas pappa oväntat dör på sovrumsgolvet hemma i Luleå går hela hennes tillvaro, ja, till och med hon själv, itu. Pappa var tryggheten, hennes norrbottniska rotsystem. Nu vet hon inte hur hon ska förhålla sig till det som är hennes barndoms trakter, dem hon lämnade nitton år gammal påhejad av den flyttpolitik som tömde glesbygden på ungt blod. Eller vad hon ska göra med det kära Marliden, farmor och farfars gård som hon nu har att sköta ihop med den impulsiva och snåla farbror Birger. Och så är det Larsa, som rasat in i hennes liv med truliga tonårsbarn och en mer än normalt svartsjuk exfru. Inte är hon förmögen att älska någon nu?

Kommentar:
Alla Måste Söderut var det skämtsamma namn som AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen, kallades från 1960-talet och framåt. Då när flyttlasspolitiken var som hetast och staten gav generösa bidrag till de som flyttade till Stockholm och söderut. Dit där jobben fanns.

Här handlar det om Eva, uppvuxen i Norrbotten, men lämnade hemmet för Stockholm vid 19 års ålder. Efter nästan 20 år i storstaden återvänder hon för att ta hand om dödsboet efter pappan. Nu äger hon hälften av farmors och farfars gård i Marliden och måste komma överens med farbror Birger om ägarskapet. Och det visar sig inte vara det allra enklaste.

Det blir kulturkrockar och sociala krockar mellan hennes gamla liv och det nya. Gamla vänner och bekanta från förr blandas med hippa arbetskamrater, och nya kärleken Larsa som ligger i skilsmässa, hur passar han in i allt det här? För att inte tala om hans exfru som har ett och annat att säga om Larsas nya relation.

Det här är en både vemodig och rolig roman, om att längta bort och att hitta hem. Som norrbottning, eller glesbygdsbo i allmänhet, är det lätt att känna igen sig. Alla karaktärer, dialogen och språket klingar äkta.

Jag är något yngre än bokens Eva, så jag har inte upplevt flyttlass och flyttbidrag på samma sätt. Men visst var normen att flytta söderut, och på många sätt är det fortfarande så. Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan varför jag stannat kvar, varför jag aldrig flyttat – medan den som flyttat sällan behöver redogöra för sina skäl.

Nu har ny teknik och grön industri fått pendeln att börja svänga åt andra hållet. Det återstår att se om alla gigantiska satsningar och förväntningar håller vad de lovar, eller om det blir luftslott, ”fly in-fly out”-jobb och pengar som hamnar någon helt annanstans än i regionen.

Fakta:
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 340
Utgivningsår: 2023