Den som glömmer – Arnaldur Indridason

Publicerad av
1979. En kropp hittas flytande i en avlägsen damm ute på lavafältet. En amerikansk militärbas är det enda som ligger i närheten. Liket tycks på något vis höra ihop med basen, men amerikanerna är inte intresserade av att samarbeta med den isländska polisen och kriminalpolisen Erlendur Sveinsson och hans kollegor får istället ta andra vägar för att skaffa sig information om fallet.
Samtidigt kan Erlendur inte släppa tankarna på den artonåriga flicka som försvann en mörk vinter för över tjugofem år sedan.
 
Kommentar:

Tolfte boken om Erlendur Sveinsson, och jag tror minsann att det här är en av de bästa! Men vad finns det att säga som jag inte redan har sagt om den här ensamme och sympatiske kriminalpolisen? Det känns som att jag upprepar mig själv hela tiden när jag inte kan låta bli att berätta hur mycket jag tycker om honom. Och jag känner mig så väldigt besläktad med honom.

Och det är faktiskt extra intressant med det här tidshoppet, tillbaka till Erlendurs tidiga år inom polisen. Han lever inte längre tillsammans med Halldora och kontakten med dottern är obefintlig. Exakt vad som hänt mellan bröllop och separation framkommer inte. Erlendurs besatthet av olösta försvinnanden känntecknar honom redan här. Och det är lika mycket själva försvinnandet som de som lever med ovissheten om vad som hänt som fascinerar honom. Det ger väldigt mycket kött på benen till bilden av Erlendur, han blir fylligare för varje bok, och han är så perfekt porträtterad.
 
I den här boken pågår två parallella utredningar – ett misstänkt mord på militärbasen, och en tonårsflicka som varit försvunnen i 25 år. Den senare händelsen Erlendurs privata hobbyprojekt. Och båda utredningarna är väldigt spännande. Hela livet på militärbasen idag, och hur det var förut, med smuggling av skivor, jeans eller öl, det kalla kriget, och militärens vara eller inte vara på Island. Det är väldigt intressant att läsa om och något jag gärna skulle grotta ner mig i mer i andra sammanhang.
 
Det är i alla fall väldigt skönt att återse Erlendur och att åter läsa en roman av mästaren Arnaldur Indridason. Hans känsla för språket och hans förmåga att skapa spänning trots det lugna tempot är inget annat än mästerligt. I hans böcker kan man verkligen vila en stund, vila i våldsamheten.
 
 
Fakta:
Originaltitel: Kamp Knox
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 297
Utgivningsår: 2015
 
Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är och dagarna går…