Det fattas en tärning – Johanna Thydell

Det här är boken om Puck. Hon är sexton år, och gör allt för att inte förlora kontrollen, inte låta någon komma för nära, inte visa vem hon egentligen är

 

Det här är också historien om en pappa som försvann, och en mamma som stannade kvar. Om hur det är att vara rädd – rädd för arga röster, rädd för att folk ska försvinna. Det är en berättelse om svek och ilska, men också om vänskap, kärlek och – kanske – försoning.

Kommentar:
Det här är en bok som jag omedelbart fastnade för när jag väl började läsa den. Jag läste ut den på en kväll – jag som annars har svårt att läsa på kvällarna eftersom jag slocknar direkt jag öppnar boken. Så det är ett gott betyg, det händer inte alltför ofta.

 

Jag fattade tycke för Puck, och flyttades tillbaka till mitt sextonåriga jag när jag läste. Puck står förstås i centrum, det är hennes känslor vi får ta del av, men det handlar också mycket om hennes pappa som hon inte längre har någon kontakt med, och om hennes bästa vän Emanuel. Och om Micke, killen hon blir kär i.

 

Själva historien växlar mellan nutid och dåtid, och det görs på ett mycket bra sätt. Bit för bit fogas små detaljer samman till en helhet och hela bilden av Puck växer fram. Hur hon som barn aldrig berättade om vad som hände på hemmafronten, och hur hon som tonåring försöker förhålla sig cool och nonchalant bland kompisarna, men hela tiden rädd för att bli lämnad och övergiven. Det är mycket dialog, och ordväxlingarna känns äkta. Jag skulle gärna läsa en fortsättning om Puck.

Fakta:
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 206
Utgivningsår: 2007
Första meningen: Om du hör någon ropa så är det jag.