Barnmorskan i Hope River – Patricia Harman

I depressionens Virginia tar Patience Murphy jobbet som ingen annan vill ha. I hennes tuffa vardag som barnmorska delar hon i ena stunden föräldrars sorg över ett förlorat barn för att i nästa stund dela lyckan inför ett nytt liv.

Sitt eget känsloliv förvarar Patience dock bakom ett hårt pansar, som även döljer en mörk hemlighet. När den svarta flickan Bitsy dyker upp tvingas Patience omvärdera mycket, och deras oväntade vänskap blir en tändande gnista.

Kommentar:
Barnmorskan i Hope River är en långsamt berättad historia om Patience Murphy och hennes liv som barnmorska i det lilla samhället Hope River. Patience, som egentligen heter Elizabeth, har flytt sitt tidigare liv och ändrat namn, av skäl som avslöjas efter hand.

Patricia Harman har själv arbetat som barnmorska och med hemförlossningar i över trettio år, vilket gör att beskrivningarna känns både äkta och väl underbyggda. Det är också de bitarna som har mest nerv i sig, det är där det händer något. 

I övrigt tycker jag att boken är väl så statisk. Det händer just inte så mycket och allt som händer händer på ytan. Jag önskar att författaren hade borrat sig ner i karaktärerna ochi händelserna. Det finns så mycket som hade kunnat få ta större plats – gruvarbetarna, Ku Klux Klan, rasmotsättningarna – som istället degraderas till närmast bakgrundsbrus. 

Barnmorskan i Hope River är ändå helt okej, och läsvärd inte minst för skildringen av barnmorskeyrket. Det kall som det faktiskt är, att hjälpa barn till världen. Den utmaning som det innebär att ofta bli hämtad först när förlossningsarbetet inte går som det ska, när det är komplikationer, istället för att få vara med hela vägen. Att om du har tur få betalt i pengar men allt som oftast få en famn ved eller bara ett tack. Det är rent historiskt intressant att läsa om.

Fakta:
Originaltitel: The Midwife of Hope River
Förlag: Historiska Media
Antal sidor: 428
Utgivningsår: 2013
Första meningen: ”Hur länge tror du att mitt barn har varit dött?”

Finns på Bokus och Adlibris.
Andra som bloggat om boken är Fru E:s böcker, Erikas bokprat och Bokparet.