Pachinko – Min Jin Lee

I en liten fiskeby i Yeongdo, Korea föds 1911 Sunja, den efterlängtade dottern till fattiga men stolta föräldrar. Men när Sunja blir gravid med en gift yakuza hotar hela familjens tillvaro att falla samman. När Isak, en kristen tuberkulosdrabbad präst, ber om Sunjas hand uppenbarar sig en lösning ett nytt liv i Japan som hans hustru. I ett främmande land där hon inte känner någon och inte pratar språket måste hon finna styrkan att skapa sig ett nytt hem, och göra de uppoffringar som krävs för att överleva.

 

Pachinko är en släktsaga som spänner över fyra generationer och många livsöden. Det är intressant och engagerande läsning, som bjuder på många nya insikter. Främst genom den annorlunda miljön, och koreanska flyktingar som lever i exil i Japan, hur de togs emot och behandlades, i generationer framåt.

 

Jag älskar den här typen av episka familjeberättelser där man riktigt får grotta in sig och följa en familj länge, och jag tyckte om att vistas i den här världen. Jag tycker att den är allra bäst från början, men tappar något mot slutet. Men visst är det en välskriven och gedigen roman.

 

Pachinko är en av finalisterna till Årets bok.

 

Originaltitel: Pachinko
Förlag: Polaris
Antal sidor: 526

Utgivningsår: 2018

 

Finns på Bokus och Adlibris.